Sammanfattning av säsongen 2015

BoIS lyckades med vad inte många vågade hoppas - att förbättra fjolårets åttondeplacering. Det blev till slut en femteplats, på 47 poäng (39 ifjol), samma som fyran Assyriska. Upp till Sirius på tredjeplatsen var det ett rejält avstånd, elva poäng. Avståndet ner till kvalstrecket var betryggande, Mjällby på trettonde plats hade bara 30 poäng.

Vad var anledningen till BoIS fortsatta framgång i Superettan? Vid ett samtal med BoIS tränarduo Jörgen Wålemark och Igor Krol är det några saker som de gärna framhåller:
1) spelartruppens ödmjuka inställning och insikten att jobba stenhårt för laget och varandra. Det har varit nyckeln till det fina försvarsspelet och det har varit svårt för motståndarna att göra mål på BoIS i år, ja det har till och med varit svårt i vissa matcher att ens skapa målchanser mot ett taktiskt grön-svart försvarsspel.
2) ett lyckat träningsläger - där spelarna var väldigt delaktiga och rent av betalade en del av kostnaden. Det innebar att BoIS kom väl förberedda till seriestarten och det satt i hela vårsäsongen, då BoIS till och med var i ledningen på Superettan vid något tillfälle.
3) ett spelmönster som passade laget bra, särskilt defensivt. Att hålla nollan i femton matcher och släppa in mindre än ett mål i genomsnitt per match är imponerande. Däremot fungerade det inte lika bra framåt. BoIS hade stundtals förtvivlat svårt att göra mål.
4) god harmoni i spelartruppen under hela säsongen. Allt runt laget har fungerat bra och de problem som dykt upp har lösts på ett smidigt sätt innan de växt sig stora.
5)  bra fysträning  och få skador under säsongen, vilket inneburit att BoIS kunnat spela med i stort sett samma spelare, särskilt i försvaret, hela året.

Till sommarvila på Allsvensk kvalplats?

Ett tidigt mål av Johannesson (kanske det var hands?) och koncentrerat försvarsspel under hela matchen av hela laget innebar en snygg avslutning på vårsäsongen och tre poäng med hem från Värnamo. Det tillsammans med poängen från Uppsala efter Nsima Peters sena kvittering innebär 27 poäng efter femton matcher, bara 9 insläppta mål och i nuläget en tredjeplacering och Allsvensk kvalplats. Vem hade kunnat tro det för elva år sedan när vi spelade i div 4 Halland mot Lilla Tjärby, Långås och Sennan??
I är är det framförallt försvarsspelet som har fungerat. I tio matcher har BoIS hållit nollan och det är inte bara målvaktens förtjänst. Det är en laginsats där alla i laget är väl medvetna om sin roll i försvarsspelet - och varje spelare gör det som förväntas i stort sett i varje match. Koncentrationen och löpviljan har brustit i några matcher och då har det också inneburit förlust, men sett över hela våren har det fungerat alldeles ypperligt.
Det är många gamla BoISare som har klagat på det klena anfallsspelet och att det görs för lite mål, en kritik som jag har svårt att förstå. BoIS ligger på tredje plats i Superettan, BoIS har släppt in minst mål i Superettan och BoIS har bara besegrats i två av femton matcher. Glöm det här med rolig och anfallsglad fotboll, så länge BoIS fortsätter att ta poäng så är i varje fall jag nöjd. Så här bra har BoIS inte varit någon gång tidigare.
I dagens match var Robin Tranberg och Thommie Persson borta på grund av sjukdom, men ersättarna Lindner och Lilienbäck kunde båda gå in och lösa sina uppgifter på ett fullgott sätt. Det är det som är styrkan i år jämfört med tidigare år, truppen är bredare och det finns fullgoda ersättare på alla platser. Det är ingen som är oersättlig. Wålemark prioriterar lagspelet i alla lägen och det är också som ett lag som dagens BoIS når sina framgångar. Uppoffrande slit på alla håll, hela vägen från den ensamlöpande toppforwarden(Johannesson eller Nsima) till den väl sammanhållna backlinjen och de överallt täckande mittfältslöparna. En laginsats värd all respekt.

Vad kan vi vänta oss till hösten av Wålemark och grabbarna? Kan de fortsätta på den inslagna vägen och vara med och slåss i toppen även till hösten? Hur är tabelläget inför sista höstmatchen hemma mot Ängelholm? Det kommer att bli spännande att följa den fortsatta kampen och det är inget jag vill missa. Höstomgången drar igång den 20 juli hemma mot Brommapojkarna, då ses vi på Påskbergsvallen kl. 19.30 på måndagskvällen. Nu hoppas jag att vi alla får en riktigt fin sommar!

Bra BoIS-recept: Tätt bakåt - ett framåt = tre poäng!   (2015)

Så satt försvarsspelet där igen, till 100 %, efter tre insläppta mål i bortamatchen mot Athletic FC United (förlust med 3-2), var det åter tätt bakåt. Östersund hade förtvivlat svårt att skapa några målchanser mot ett för dagen koncentrerat BoIS. Det skapades inte många målchanser av BoIS heller i denna match mellan två av topplagen i årets Superetta. Men det är en tuff uppgift för en ensam toppforward i BoIS, antingen det är David Johannesson, Nsima Peter eller Ajsel Kujovic. Fortfarande är de ofta lämnade att helt på egen hand ta sig an motståndarförsvaret och det är med varierande resultat de gör det. Men det är där grunden till försvarsspelet läggs, med bara en toppforward kan BoIS istället ha Peter Nyström i "sin" roll framför egna backlinjen, en plats han blir alltmer hemtam på.
Men det blev ett mål framåt för BoIS idag - och det var riktigt vackert. Ett långt, hårt inlägg från högerkanten hittade till en helt fri Thomas Boakye, som med kraft nickade in den fina passningen. Då hade det gått fem minuter av andra halvleken. Resten av matchen försökte Östersund nå en kvittering, men BoIS höll undan, även den fem minuter långa tilläggstiden. En skön trepoängare blev det och ännu en gedigen laginsats var det.
Om domarna kan man alltid ha åsikter, och om dagens domare tyckte jag inte. Det blev lite för mycket blåsande och lite för mycket kortviftande - i en match som var ganska så snäll. Nu blev det tre gula kort till BoIS och två till Östersund. Det var backlinjen i BoIS som drabbades, bara Thommie Persson undgick ett gult kort idag. Varningarna på Asp, Lund och Tideman innebär avstängning i nästa match för Asp och Lund vilket innebär en nykomponerad backlinje mot Sirius för BoIS del.
Jag hade hoppats på fint väder och en talrik publik - det blev fint väder men publiksiffran stannade på 1647 åskådare. Nog är vårt Bois som kämpar i toppen av Superettan värda en större publik!
Nu väntar två bortamatcher innan sommaruppehållet, nästa hemmamatch är måndagen den 20 juli (om 44 dagar !), då Brommapojkarna gästar Påskbergsvallen. En lång väntan ...

BoIS suveräna försvarsspel bäddar för topplaceringen  (2015)

Oavgjort igen, för fjärde matchen i rad - och bara en enda förlust hittills i Superettan efter elva omgångar - och en tredjeplats i serien! Vem hade trott på det innan serien startade? Inte jag, i varje fall. Jag trodde att BoIS skulle göra bra ifrån sig och Wålemark var optimist, men en tredjeplats när över en tredjedel av serien är spelad hade jag inte ens vågat hoppas på.
Försvarsspelet är säkert nu och under en match är det knappast några misstag alls i BoIS försvarsspel. Mot Degerfors dröjde det ända till slutet av matchen, när det var ungefär en kvart kvar, innan Degerfors skapade några chanser. Men BoIS åttonde match utan baklängesmål var ett faktum och BoIS är nu det klart försvarsstarkaste laget i Superettan - och i Allsvenskan är det bara IFK Göteborg som kan konkurrera med sina fem insläppta mål.
Med det försvarsspelet måste jag som BoISare vara nöjd, ändå var jag lite besviken när jag gick hem från Påskbergsvallen. Kraven ökar! Ännu en match utan mål framåt! Denna gången saknades inte chanser, en stolpträff och två ribbträffar i första halvlek kunde med lite, lite tur resulterat i minst ett mål för våra hårt kämpande BoISare. Men ännu en gång lyckades det inte framför mål. Kalle Söderström stod för bägge ribbträffarna och David Johannesson svarade, så länge han fick vara med, för många fina löpningar. Även Kalle Söderström blev utbytt - tänk om han kunde börja sina ruscher tio-femton meter närmare motståndarmålet. Då blir han ännu farligare. Jag tycker mig ha märkt ett mönster i matcherna i vår - varje gång Kalle startar en rusch blir han tidigt ojust tagen av motståndarna. De har respekt för honom och försöker stoppa honom direkt, oftast med lyckat resultat (ojust men utan reaktion från domarna).
Kan BoIS fortsätta med sitt utmärkta försvarsspel så kommer det att lossna framåt också. Det känns som om BoIS är på rätt väg. Lite bättre tempo på passningsspelet, lite mer offensiva löpningar (för att skapa ytor) och lite mer aggressivitet i straffområdet, så tror jag att målen kommer och då är BoIS fortsatt inblandade i toppstriden - och det vore väl spännande.
Närmast väntar Athletic United FC borta på onsdag på Skytteholms IP och sen är det Superettans enligt min uppfattning bästa lag, Östersund, som gästar Påskbergsvallen på lördag kl. 16.00. Ett tufft program, men BoIS trupp är bred och stark så det blir inga problem att orka med. Med fint väder på lördag så hoppas jag verkligen att varbergarna visar sitt fotbollsintresse - BoIS är värda en större hemmapublik än vad de haft på de senaste regnmatcherna.

BoIS tappar i toppstriden - men håller nollan ... (2015)

Tredje oavgjorda matchen i rad betydde ännu en poäng för BoIS - och två tappade! Men idag får man som BoISare vara nöjd med den enda poängen, vi kunde blivit helt utan om BP gjort mål på någon av sina chanser. BoIS hade ingen avslutning med udd idag, BP hade bland annat ett friläge tidigt i matchen och ett rykande skott i ribban i slutet. Om BoIS hade haft otur så hade det inte blivit några poäng alls idag.
Men mot tabelljumbon skall väl BoIS vinna om man vill vara ett topplag? Jo, men idag var inte BoIS ett topplag - och det måste man vara om man skall få med sig alla tre poängen i en Superettanmatch! Wålemark hade bytt in några nya idag: Anton Liljenbäck spelade mittback (bra), Thomas Boakye på vänsterkanten (fick inte ut något, utbytt mot Kalle Söderström 25 min kvar), Ajsel Kujovic (kom inte med i spelet, utbytt i halvlek mot David Johannesson) på topp ihop med Nsima Peter som också var tillbaka i förstauppställningen, men de nya fick inte fart på BoIS.
Ett BoIS som är i en formsvacka, det går trögt framåt och BoIS lyckas inte skapa några ordentliga målchanser. Inte idag mot BP, inte sista timman mot Ljungskile med en man mer på plan. På lördag är det match igen, mot Degerfors kl 16.00 på Påskbergsvallen. Då måste det vara mycket bättre tändning bland spelarna, alla måste visa samma offervilja som lagkaptenen Robin Tranberg visar. Det gäller att varje gång ta den jobbiga löpningen, att hjälpa medspelaren när det behövs, att täcka upp för varandra. Defensivt fungerar det bra, bara fyra insläppta mål på tio matcher är mycket bra. Men det gäller att göra motsvarande jobb framåt också, att ta en löpning för att skapa yta för medspelaren. Gör man det så kommer även anfallsspelet att fungera - och då blir inte BoIS lätta att besegra.
Idag klarade BoIS av en lurig match mot bottenlaget BP på det förhatliga plastgräset, utan att förlora, trots att spelet var dåligt. På lördag blir det en helt annan match på Påskbergsvallens härliga gräsmatta. Nu är det dags för en riktigt fin match inför den trogna hemmapubliken, en vinst krävs för att hänga med i toppstriden - och det är ju det vi vill. Förhoppningsvis blir det en ännu bättre publiksiffra mot Degerfors än mot Ljungskile, nu skall det väl kunna bli upp emot tre tusen åskådare, eller vad tror ni ??                                                                                       - Errol

Två tappade poäng ... (2015)

En poäng mot svårspelade Ljungskile känns mer som två tappade poäng, så som matchen gestaltade sig. Riktigt orolig blev jag när Ljungskile tog ledningen med 1-0 på ett vackert nickmål av mittbacken Aleksander Kitic - men BoIS-markeringen var inte hundraprocentig där. Ljungskile är inte lättspelade när de fått ledningen i en match. Extra skönt kändes det därför när BoIS lyckades kvittera redan efter sju minuter genom anfallaren David Johannesson, snyggt framnickad av Kaland. När sedan Ljungskiles Steven Old blev utvisad efter en trasslig situation innan ett inkast så trodde nog många på en hemmaseger.
Men ännu en gång visade det sig att BoIS har svårt att utnyttja ett numerärt överläge. Visserligen dominerade BoIS spelet eftertryckligt i nästan hela andra halvlek, men några riktigt klara målchanser lyckades BoISarna inte skapa. De farligaste skotten blockerades av uppoffrande Ljungskilespelare och de talrika höjdbollarna in mot mål plockades ner av den allt säkrare målvakten Jonathan Johansson.
BoIS försökte matchen igenom med långa och höga bollar mot Ljungskiles mål, men utan framgång. Med en halvtimme kvar sattes Ajsel Kujovic in (Kalle Söderström gick ut), men inte ens Ajsel lyckades vinna i luftduellerna mot det väl samlade Ljungskileförsvaret. Vad jag önskar mig från BoIS sida är ett lite mer varierat anfallsspel och ett snabbare passningsspel. Med sju min kvar kom Thomas Bokaye in (Elias Andersson ut) men inte heller det bytet förändrade matchbilden.
De flesta av BoIS chanser kom efter fasta situationer (inkast och hörnor) och det räckte inte mot ett välorganiserat Ljungskile.
Nu blev det till slut oavgjort och ännu en poäng för BoIS och fortsatt inblandning i toppstriden. Det var 2015 åskådare som fick vända hemåt, de flesta besvikna över att BoIS inte lyckades avgöra trots spel med en man mer i hela andra halvlek. Nästa hemmamatch är 30 maj, en lördagseftermiddag kl 16, mot Degerfors. Hoppas att det blir ännu mer publik då, särskilt om vädret blir lika fint som igår! Nu väntar en lurig bortamatch mot Brommapojkarna, tabelljumbon, och det är dags för en riktig urladdning från BoIS sida? Visst vore det härligt med en bortavinst och fortsatt toppstrid - då kan det bli mycket folk nästa hemmamatch!

BoIS kvar på Allsvensk plats! (2015)

En poäng på bortaplan, på ett svårspelat plastgräs, bara tre insläppta mål på åtta matcher och på andraplats i Superettan - ändå är jag inte riktigt, riktigt nöjd! Kanske för att BoIS skulle haft med sig alla tre poängen mot Frej efter en övertygande insats, särskilt i första halvlek där det kunde blivit både ett och två mål (Kalands stolpskott och Nyströms friläge). I andra halvlek lyckades inte BoIS skapa de riktigt heta chanserna, trots att man hade ett stabilt grepp om matchen.
Positivt är att försvarsspelet sitter nästan perfekt nu - bara tre insläppta mål på de åtta första matcherna är ett mycket gott betyg. Frej skapade inte någon riktig farlighet på hela matchen! Att Peter Nyström betyder mycket för försvarsspelet i sin roll som defensiv mittfältare framför fyrbackslinjen är helt klart, men lika klart är att det sker på bekostnad av kraften framåt. Mot Frej var det stundtals bra när både Söderström och Kaland tog löpningar på kanterna och Robin och Elias också försökte sig på några djupledslöpningar. Särskilt Robin försökte sig på ett mer offensivt spel än vi sett innan.
Det är en tuff uppgift att spela ensam på topp i BoIS - det kan såväl Nsima Peter som David Johannesson intyga. Ofta kommer långbollarna upp mot en alldeles ensam toppforward - då är det svårt att åstadkomma några farligheter antingen man heter Nsima Peter eller David Johannesson. Men jag tror att det blir bättre anfallsspel ju längre serien går. I seriestarten har Wålemark prioriterat försvarsspelet och strävat efter att hålla tätt bakåt - något som BoIS lyckats med alldeles förträffligt hittills. Nu börjar anfallsspelet också komma igång, det är dags att Söderström lyckas med sina löpningar och att Elias får utdelning på sitt fina spelsinne. Anfallsspelet är på väg åt rätt håll, men det tar tid!
Nu på onsdag är det dags för Wålemarks examensprov - match hemma mot Ljungskile som kommer från en övertygande 3-0-vinst mot Degerfors (som BoIS har hemm den 30 maj). En BoIS-vinst innebär fortsatt allsvensk plats - ett scenario som ingen vågar tänka fullt ut. Men om BoIS fortsätter med sin fina inställning även mot Ljungskile - att jobba stenhårt för varandra och att ligga rätt i positionerna - så kommer BoIS att vara svårslagna i fortsättningen av Superettan. Det är en spännande fortsättning alla BoISare har att se fram emot - till att börja med på onsdag kl 19 på Påskbergsvallen mot svårslagna Ljungskile. Om det blir fint väder hoppas jag på en publiksiffra upp emot 3000 personer - det är dagens BoIS-lag värda!                                                             -Errol

BoIS i serieledning ... (2015)

BoISarna är i topp i Superettan efter sju omgångar och en övertygande hemmavinst mot Assyriska! De blott 1482 åskådarna på Påskbergsvallen på lördagseftermiddagen fick uppleva en historisk match - BoISvinsten innebar serieledning och på läktaren hördes försiktiga antydningar om "Allsvenskan nästa" och "Se upp FFF och HBK". Trots det tråkiga vädret med ett envist regnande nästan hela matchen var det en glädjens dag för alla grönsvarta Varbergare.

Wålemarks lagbygge ser allt stabilare ut och 2-0-segern mot Assyriska var i underkant. Nsima Peter (som gjorde ett ypperligt inhopp i 63 minuten då han avlöste David Johannesson) gjorde två mål som bägge blev bortdömda för offside, varav åtminstone den ena offsiden var väldigt tveksam. Men då ledde BoIS redan med 2-0, så protesterna var väldigt milda. BoIS började målskyttet i 32 minuten, då lagkaptenen Robin Tranberg visade vägen genom att trycka in Kalle Söderströms fina inlägg. I andra halvlek avgjorde Pär Asp matchen när han halvmissade Tranbergs misslyckade hörna och bollen letade sig in i målet. 2-0 och Assyriska var ett slaget lag.

Uppställningen med Peter Nyström som ett lås framför backlinjen  fungerar jättebra defensivt, men offensivt tappar BoIS. Idag var det Johannesson som fick jaga ensam därframme, i tisdags mot Jönköping var det Nsima Peter. En otacksam uppgift, men viktig för laget. Och är det viktigt för laget, så utför spelarna det till 100 %. Dagens BoIS är på väg att bli ett samspelt lagbygge och defensiven håller redan måttet, vilket bara tre insläppta mål på sju matcher tydligt visar.
Framåt är det fortfarande lite tunt ibland, men det blir bättre för varje match. Idag var det Tranberg och Elias Andersson som spelade centralt och dirigerade spelet. Kalle Söderström och Kaland var två löpstarka anfallare på kanterna. Inhoppare var Liljenbäck i 74 min, då Erik Lund gick ut, och Thomas Boakye som kom in i slutminuterna istället för Kalle Söderström. BoIS trupp är jämnare i år än den varit tidigare och även om en anfallsstjärna (som tidigare Gabriel Altemark Vanneryr eller Patrik Larsson) saknas så är helheten mycket bättre nu.

Avslutningsvis så är det jättetråkigt att inte fler hittar till Påskbergsvallen och BoIS hemmamatcher. Det spelet BoIS visade upp idag är värt en betydligt större publik än det var idag. BoIS spelar ingen ögonfägnande fotboll, men den är effektiv. Dagens BoIS-lag släpper till ytterst få målchanser för motståndarna (varken Jönköping eller Assyriska skapade någon riktigt klar målchans) genom att springa mycket och rätt och täcka upp för varandra. Anfallsspelet blir bättre för varje match och det roliga är att det finns många alternativ framåt, det är inte bara Nsima Peter eller David Johannesson, utan det finns också Ajsel Kojovic, Thomas Boakye och Ardian Rexhepi, alla  med rutin från Superettan. BoIS har också de båda tjugoåringarna Joel Palmqvist och Oliver Nåfors, båda mycket lovande men ännu utan matcher i Superettan.
Vad som har hänt efter sju omgångar i Superettan är att Varbergs BoIS leder serien - och man gör det rättvist och med ett spel som bygger på samarbete och laganda. Hur långt det kommer att räcka kan ingen säga i dagsläget, men det jag tycker är mest spännande är att det känns som om BoIS-laget bara blir bättre och bättre. Det är fortfarande många av spelarna som har en bit kvar till toppformen, men jag tror att tränarparet Jörgen Wålemark och Igor Krulj leder dom den rätta vägen. De närmaste två hemmamatcherna är det Ljungskile (onsdag 20 maj) och Degerfors (lördag 30 maj), två klassiska möten. Jag blir besviken om det inte kommer över 3000 personer - på vardera matchen!!  Hur det går vet jag inte, men just nu är det väldigt roligt att vara BoISare!                -Errol

Fotbollen framgångsrik - slog serieledarna klart! (2015)

BoIS gav Jönköping dess första nederlag i årets Superetta. Med klara 2-0 lyckades BoISarna efter en helgjuten laginsats klart besegra tidigare obesegrade Jönköping inför en tapper hemmapublik på bara 1348 åskådare i regnet. Det dåliga vädret plus att matchen sändes i TV bidrog säkert till den blygsamma publiksiffran.
Återigen startade Wålemark med Nsima Peter ensam på topp, vilket innebar att det endast var på de fasta situationerna som BoIS lyckades sätta lite press på Jönköping. Men å andra sidan släppte man inte till några ytor för Jönköping. Framför backlinjen (där saknaden av Pär Asp inte märktes tack vare en helgjuten insats av debuterande Anton Liljenbäck, 20 år, som spelade mittback tillsammans med Thommie Persson på ett utmärkt sätt) rensade Peter Nyström undan allt i höjden - och en hel del efter marken också. Elias Andersson och Robin Tranberg kompletterade mittfältet som lyckades stänga ner Jönköpings normalt spelstarka mittfält. På kanterna hotade Kalle Söderström och Mats-André Kaland emellanåt, men ofta var Nsima Peter ensam på topp.
Första halvleken var ganska händelsefattig men Jönköping var lite mer offensiva och anföll med fler spelare, men lyckades trots det inte skapa några direkta farligheter. I andra halvlek fick till slut BoIS utdelning på en av sina många hörnor, då Thommie Persson fick bra träff med pannan i en trång situation. Jönköpingsmålvakten hade händerna på bollen men kunde inte hålla den. Det var i 57 minuten och BoIS tog över matchen allt mer. I 66 minuten byttes Nsima Peter ut mot Ajsel Kujovic - ett lyckat byte och Ajsel spelade förnämligt fram BoIS specielle målskytt Kaland i 87 minuten och 2-0 var ett faktum - och segern säkrad. Trots fyra tilläggsminuter lyckades inte Jönköping skapa några större farligheter vid BoIS-målet och det var ett nöjt BoIS-lag som lämnade Påskbergsvallens blöta gräs - tre poäng och inga insläppta mål mot serieledarna!
Vad som är särskilt glädjande i dagens grönsvarta lag är lagspelet, där alla jobbar och sliter på ett förtjänstfullt sätt för att tillsammans följa de uppgjorda planerna. Inte alltid så sevärt, men hittills väldigt effektivt. BoIS andraplacering (allsvensk plats!) bådar gott inför framtiden och med bara tre insläppta mål på sex matcher ser det ut som om BoISarna fått ordning på försvarsspelet i år. Spelartruppen verkar starkare och jämnare än ifjol och det känns som om det finns mycket mer att hämta i laget, särskilt framåt. Kalle Söderström börjar så smått komma igång, Kujovic är en joker att kasta in och på bänken våndas en spelsugen David Johannesson.
Redan på lördag är det dags för en ny toppmatch hemma. Då kommer Assyriska till Påskbergsvallen och vi kan vara övertygade om att det är ett heltänt BoIS som tar sig an seriefyran. Förhoppningsvis får vi se minst en fördubbling av publiksiffran på lördag klockan fyra - över tretusen vore härligt att se. Det är dagens BoIS-lag värt! Efter sex spelade omgångar är BoIS tvåa i Superettan och det är välförtjänt och odiskutabelt - och det känns som om det finns ändå mer att ta fram ur BoIS-truppen, särskilt framåt! En mycket spännande fortsättning på Superettan väntar för alla Gamla BoISare och man följer det bäst på Påskbergsvallen! Vi ses!                               -Errol

Hemmapremiär i fint väder mot Mjällby 2015

Lördag 11 april: Med stor besvikelse och förundran efter hemmapremiären mot Mjällby försöker jag samla tankarna till några kommentarer. Var detta verkligen vad BoIS mäktar med på hemmaplan i år?
Det har talats om ökad styrka framåt, många duktiga spelare och en breddad trupp, men spelet idag såg ut som när det var som sämst ifjol - långbollar och en backlinje som inte trycker upp. Redan när jag såg laguppställningen blev jag lite besviken - varför starta med kämpen  Peter Nsima ensam på topp på hemmaplan när det sitter så många starka anfallsspelare (Thomas Boakye, Kalle Söderström, Ajsel Kujovic, David Johannesson, Ardian Rexhepi) på bänken?? En överdrivet (?) försiktig Wålemark började med samma uppställning som mot GAIS, med Peter Nyström framför backlinjen, 4-1-4-1. Rexhepi var utbytt mot Elias Andersson, annars var det sig likt. Robin Tranberg skulle agera offensivare, i en fri roll bakom Nsima, men kom oftast inte in i spelet och hamnade ofta långt ner på planen.
Det blev ingen rolig match för oss BOISare på läktaren och jag tycker att den gamla sanningen "Du måste satsa för att vinna" återigen visade sig gälla. Det blev alldeles för tunt framåt och BoIS lyckades inte hålla kvar bollen i anfallsposition. Mjällby spelade mer optimistiskt och var snabba att fylla på när de anföll. Mjällbys ledningsmål kom redan i nionde minuten efter mycket tveksamt försvarsspel, först ute på BoIS högerkant, sedan inne i straffområdet, där Mjällbys Lukas Grill ostörd kunde nicka in Mjällbys ledningsmål. Då hade Mjällby redan haft tre hörnor - BoIS fick sin första hörna i 62:a minuten! 
Men allt var inte nattsvart, unge Elias Andersson var alert och kunde styra in kvitteringen efter en halvtimmas spel på ett mycket bra inlägg från Mats André Kaland. Då hoppades jag på en uppryckning, men av den blev  det inget. Istället var det Mjällby som var de vassare och backen Björkander hade ett rykande långskott i kryssribban så målställningen gungade till rejält. Där var det nära! Men i 41:a minuten var olyckan framme för BoIS. Med tre man som jagade efter en Mjällbyanfallare lämnades istället Kwame Bonsu helt fri i mitten, endast en fin utrusning av Wulff kunde rädda målet från påhälsning. Men returen gick rätt ut till David Löfqvist som tryckte till rejält från dryga 20 meter, ett lågt skott utan chans för någon BoISare att stoppa.

1-2 i paus och jag väntade mig ett eller två byten i paus för att ändra på matchbilden, men BoIS fortsatte med samma uppställning. Första bytet dröjde ända till 66:e minuten då Ajsel Kujovic kom in (Lindner gick ut) för att hjälpa Nsima Peter på topp. Visst blev det bättre, men det blev ändå inte något rejält tryck mot Mjällbymålet - inga rejäla målchanser skapades. Nu var det bara långa bollar upp mot Nsima och Ajsel! I 75:e minuten kom Kalle Söderström in (Kaland ut) och inleder direkt med en finessfylld dribbelraid på högerkanten innan han slår in bollen - men det blev också nästan det enda han lyckades med. Några ytterligare farligheter var han inte inblandad i. I 80:e minuten får Rexhepi chansen, Tideman går ut och Elias Andersson, målskytten, går ner på backen (hur tänkte Wålemark där?). Men, det ville sig inte alls för BoIS i hemmapremiären och 2204 åskådare fick efter slutsignalen bege sig hemåt i det fina vårvädret - de allra, allra flesta mycket besvikna efter hemmapremiären.
Kanske att förväntningarna var för höga inför matchen, kanske att Mjällby gjorde en taktiskt bra match (sprang mycket och riktigt) men ändå kvarstår intrycket: Jag hade väntat mig en offensivare inställning från BoIS och fyrbackslinjens agerande på de två baklängesmålen var oroande. Framåt kändes det som att BoIS har resurser men inte  använder dom - kanske rätt på sikt men mot Mjällby hemma kändes det som att BoIS skulle behövt mer anfallskraft på planen!  

Seriepremiären mot GAIS 2015

Annandag påsk, 6 april: Precis hemkommen från en utflykt till Göteborg och Gamla Ullevi kan jag inte annat än njuta av kvällen. Bortavinst i seriepremiären mot GAIS, ett av favoritlagen i årets upplaga av Superettan, med andra ord en kanonstart på årets säsong. Matchen mot GAIS var ingen höjdare, men BoIS hade full kontroll på matchen hela tiden och vinsten var helt rättvis, tycker jag.

Redan när lagen ställde upp för avspark, inför 4812 personer på läktarna, kunde man se att BoIS började försiktigt. Med en strikt 4-1-4-1 uppställning framför Joakim Wulff i målet lämnade BoIS inget åt slumpen. Det var viktigare att inte förlora än att vinna! Fyrbackslinjen med Erik Lund, Pär Asp, Thommie Persson och Anton Tideman fick hela tiden bra hjälp av mittfältet med extralåset Peter Nyström. Robin Tranberg och Joakim Lindner i mitten tänkte bakåt i första hand och även på kanterna såg Ardian Rexhepi och Mats André Kaland till att inte lämna backarna själva mot GAIS-anfallet. Det blev rätt så ensamt för Peter Nsima som ensam anfallare, men han gjorde en helgjuten insats och kämpade oförtrutet matchen igenom på omöjliga bollar från den egna backlinjen - precisionen på uppspelen var inte den bästa i seriepremiären.

Även GAIS hade en försiktig uppställning, 4-1-3-2, och matchen började också försiktigt från bägge håll. Det var inte många målchanser som publiken bjöds på. Första farligheten kom i 18:e minuten , det var BoIS som var framme genom Peter Nyström, men hans fina nick gick rätt på målvakten. Men i 26 minuten kom det förlösande målet. Efter fint växelspel på vänsterkanten mellan Joakim Lindner och Robin Tranberg avslutades anfallet med att Robin drev inåt och sköt ett lurigt skott lågt i målvaktens vänstra hörn. Tommi Vaiho, GAIS-målvakten, lyckades precis rädda skottet men returen gick ut till Mats André Kaland, som säkert kunde stöta bollen i nät.

Det blev enda målet på hela matchen, BoIS-försvaret redde upp de anfallsförsök som GAIS försökte sig på. Några gånger hettade det till vid BoIS-målet, men något mål lyckades inte de grönsvarta GAISarna skapa. BoIS bytte ut Rexhepi i 72 minuten mot Kalle Söderström och i 79 minuten kom Ajsel Kujovic in istället för en ganska så trött Peter Nsima.

Sammanfattningsvis en oerhört viktig start på seriespelet och det är med gott självförtroende som BoIS kommer att ta sig an Mjällby hemma på lördag. Då är jag övertygad om att det kommer att bli ett helt annat spel från BoIS sida, då kommer anfallet att prioriteras och en 4-4-2-uppställning är nog vad vi kan förvänta oss. Jag ser redan fram emot matchen och undrar hur Jörgen och Igor kommer att formera laget - det är många som vill vara med! Jag hoppas på fint väder och stor publik på hemmapremiären. Häng med från början, det kan bli ett riktigt spännande år 2015 i Superettan.                                                                                                      - Errol Flysjö

 

Kommentarer från säsongen 2014

Det var inte svårt att förstå Jörgen Wålemarks lättnad efter 6-2-segern mot Värnamo på söndagskvällen. En sådan urladdning det blev och vilken härlig säsongsavslutning på hemmaplan. Nu kan BoIS åka upp till Ljungskile och sista matchen utan att ha pressen på sig att behöva ta poäng - platsen i Superettan nästa år är redan säkrad. Hur det kommer gå i matchen Ljungskile - BoIS på söndag den 2 november är svårt att tippa - ett BoIS-lag på spelhumör kan ställa till problem för vilket lag som helst i Superettan, även för ett Ljungskile som krigar för en allsvensk plats.
Det var längesedan man kunde se åtta mål på Påskbergsvallen i en och samma match, årets spel har för det mesta varit målfattigt både bakåt (vilket vi är tacksamma för!) och framåt (Gabbe och Patrik har saknats!). Därför var det roligt att få se att även dagens BoIS-lag har offensiva kvaliteter och särskilt Kalle Söderström är underbar att skåda när han är på spelhumör. Han fyllde år och med tre fina mål så passade han på att fira det ordentligt. Även förra året firade han sin födelsedag ordentligt - då mot Assyriska (4-1) med två mål och en assist. En vana som han gärna får fortsätta med!
BoIS tog ledningen i 14 minuten genom Nsima Peter som volleysparkade in ett inlägg från Vlado Zlojutro och i 29 minuten ökade Kalle Söderström på till 2-0 elegant framspelad av Hosam Aiesh. En 2-0-ledning i halvlek kändes betryggande, men inte helt säker, så därför kändes det skönt när Hosam på ett halvmissat skott kunde göra 3-0 i 61 minuten. Men Värnamo hade inte gett upp utan reducerade nästan omgående till 3-1. Därefter var det dags för "Cirkus Kalle" - i 64 minuten rann han igenom helt på egen hand från mittplan och avslutade elgant till 4-1 och i 67 minuten var det dags för 5-1 när han placerade in bollen säkert i bortre burgaveln. Värnamo reducerade ytterligare en gång till 5-2 i 73 minuten - fem mål på tolv minuter!! innan Alexander Mellqvist på tilläggstid avslutade det hela med ett praktskott i ena krysset, stolpe och in. En värdig avslutning på årets säsong på Påskbergsvallen.
En snabb sammanfattning av årets säsong, med en bortamatch kvar, visar att BoIS på hemmaplan tagit 24 poäng (sex vinster, sex oavgjorda och tre förluster) och på bortaplan resterande 15, att vårsäsongen var bra med 23 poäng medan hösten hittills bara gett 16 poäng. Efter sommaren har truppen av olika anledningar dcimerats och det har känts tunt i de senaste matcherna. Om BoIS skall vara med och slåss i toppen (vilket jag hoppas att man vill) så behöver truppen förstärkas väsentligt, särskilt i offensiven. Förhoppningen är naturligtvis att BoIS får behålla Jörgen Wålemark, som gjort en övertygande första säsong som tränare, även nästa år.
Det känns skönt att redan nu kunna skriva att det blir fortsatt spel i Superettan nästa år - förra årets kvalmatcher mot Oddevold är inget som jag önskar en repris av!                     Errol F.
 

BoIS fortsätter att plocka poäng och det är glädjande. Årets säsong är på väg att bli en sportslig höjdpunkt för vårt grönsvarta BoIS med chans på den bästa placeringen i Superettan någonsin. Hur det skall jämföras med framgångarna på trettiotalet och femtio- och sextiotalet kan diskuteras, men då var det flera "division II-serier", nu är det bara en och den kallas "Superettan".
Matchen i onsdags mot Hammarby blev mycket bra, BoIS inledande halvtimma tyckte jag var årsbästa och ledningsmålet var en riktig fotbollsdelikatess med fin rörelse, fina passningar och ett distinkt avslut. Det har man inte varit bortskämd med på Påskbergsvallen tidigare i år. Och det är väl just det som gör att det känns lite konstigt - trots att BoIS presterar det bästa resultatet någonsin, så har inte feststämningen infunnit sig på Påskbergsvallen i år. Publiksifffrorna har varit svaga, snittet höjdes lite men ligger fortfarande en bra bit under 2000 personer (1847). Det är tyvärr inte mycket som talar för att det kommer att höjas efter de avslutande hemmamatcherna mot Ängelholm och Värnamo.
Startlaget mot Hammarby, med Wulff i målet och backlinjen Erik Lund, Pär Asp, Thommie Persson och Kujtim Bala, på mittfältet Ibrahim Koroma och Robin Tranberg i mitten och Kalle Söderström och Vlado Zlojutro på kanterna och Alexander Mellqvist och Nsima Peter på topp är den absolut bästa uppställningen och kan matcha vilket lag som helst i Superettan. Men i matchen mot Hammarby märktes det att ersättarna ännu inte håller riktigt samma klass. När Filip Svenberg har åkt till Linköping för studier och Pierre Tillman blivit professionell i Indien har truppen tunnats ut och några ersättare har inte klivit fram.
Men totalt sett var matchen mot Hammarby en rolig och underhållande match med mycket dramatik och det var bra gjort av BoIS att ta en poäng där. Det var väl bara vädret som var negativt!
Lika underhållande var inte söndagsmatchen mot Assyriska och när det tidigt blev två skador (Kujtim Bala och Vlado Zlojutro) var det inte roligt. Men en poäng bärgades genom ett koncentrerat försvarsspel och i och med det så är kontraktet räddat. Nu gäller det att kapa åt sig ytterligare poäng och behålla, eller rent av förbättra, placeringen i Superettan.
En sammanfattning av säsongen får vänta ett litet tag till, men redan nu kan sägas att Wålemark lyckats rätta till försvarsspelet. Framåt har det emellertid varit betydligt tunnare än på Haldas tid och saknaden av Gabriel Altemark Vanneryr och Patrik Larsson har varit stor. Med 31 gjorda mål hittills ligger BoIS på tolfte plats i målgörartabellen och har -4 i målskillnad.
Inför nästa säsong är det mycket man kan önska sig, men jag hoppas att Jörgen Wålemark fortsätter och att spelartruppen breddas, helst med några starka anfallsspelare. Dessutom vore det roligt om BoIS kunde få fram någon eller några spelare från de egna ungdomsleden. En starkare lokal förankring tror jag skulle påverka publikintresset i rätt riktning.
För BoIS del återstår fyra intressanta matcher i årets Superetta. På söndag är det Ängelholm (om det inte blivit konkurs för skåningarna??) följt av ett i mitt tycke omotiverat tvåveckors landslagsuppehåll. BoIS spelar borta mot topplaget Sundsvall måndag 20 oktober, sedan en "enkronasmatch" hemma mot Värnamo innan serieavslutningen borta mot ännu ett topplag, Ljungskile, söndag 2 november kl 15! BoIS är således inblandade i toppstriden, även om man inte själva kan ta någon av de tre topplaceringarna. Det blir en spännande avslutning.   (29 sept)

På onsdag är det dags för årets publikmatch då Hammarby gästar Påskbergsvallen. Klockan 18.45 börjar matchen och det är bara att hoppas att matchen får den inramning den förtjänar. Det ryktas om att 700 - 800 supporters gör resan från Stockholm till Varberg och därför är bortaklackens sektion utökad. Hög stämning är garanterad och jag hoppas på en publik långt över 3 000 personer - och att det inte blir några incidenter utan ett trevligt arrangemang.
Men hur klarar BoIS av att matcha ett Hammarby med Allsvenskan i sikte och visad storform, 6-0 mot Syrianska i senaste matchen. Ett BoIS som i sin senaste match borta mot Öster åkte på ett svidande nederlag med hela 5-1, siffror som oroar inför avslutningen av serien.
Jag hoppas och tror på ett revanschsuget BoIS som kommer att vara inspirerade av inramningen och bjuder upp till kamp om poängen. För det behövs ytterligare några poäng även om Jörgen Wålemarks grabbar har skött sig utmärkt hittills i årets Superetta och redan skrapat ihop 34 poäng (Hammarby har 47). Förra året hade BoIS bara 25 poäng efter 24 matcher (säsongen 2012 hade man 30.)
Årets spelartrupp har tyvärr tunnats ut efterhand och det har väl inte riktigt lyckats att täta alla luckor. Mot Öster var det många unga orutinerade spelare i BoIS (Zekolli, Aiesh, Zuta, Mzi) och det tar ett tag innan de fyller ut BoIS-tröjan riktigt. De är lovande och kommer säkert att visa vad de går för framöver.
Men just nu ser det tunt ut och vi får verkligen hoppas att BoIS klarar sig undan skador och avstängningar under de resterande matcherna. Förutsättningarna för fortsatt spel i Superettan är mycket goda och det skall bli spännande att se hur tränare Wålemark kan utveckla laget ytterligare. Men först gäller det Hammarby på onsdag och det lär bli en sevärd match som jag hoppas att så många BoISare som möjligt tar chansen att se på Påskbergsvallen - att se den i TV är inte alls detsamma!  (22 sept)

Förutsättningarna var perfekta när BoIS genrepade mot Trelleborg. Varmt och soligt, nästan vindstilla - och en perfekt gräsmatta. Det kunde inte vara bättre yttre förutsättningar. Att sedan matchen vanns med 2-0 gjorde inte det hela sämre. Frågan man ställer sig är förstås - hur kommer Jörgen Wålemarks uppställning att klara sig i årets Superetta? En serie som på papperet ser tuffare ut än de två tidigare åren och med seriepremiär borta mot Degerfors innan det blir hemmastart mot exallsvenska Syrianska, därefter borta mot Sirius. En tuff öppning för ett nykomponerat BoIS-lag, som inte har många likheter med fjolårets upplaga.
Hur verkar det? Kommer BoIS att klara sig bättre i Superettan i år och slippa den förhatliga nedflyttningsstriden? Det är inte lätt att svara på men positivt är att försvarsspelet verkar mycket stabilare än ifjol och lördagens backlinje med idel exallsvenskar (fr h Erik Lund, Pär Asp, Thommie Persson och Kujtim Bala) framför nye målvakten Joakim Wulff gjorde ett gott intryck. Jag tror inte att vi behöver befara 65 insläppta mål i år! Mittfältet bestod i lördags av, från höger, Robert Bagger, Robin Tranberg, Pierre Tillman och Kalle Söderström - och de var inte lika övertygande. Tranberg, som spelat riktigt bra tidigare i vår, syntes inte mycket i matchen och Tillman var som Tillman brukar vara (det blir lite många extrasvängar). Till höger slet Bagger utan att få ut så mycket, medan Kalle var hyperfarlig när han var med i spelet, men det var långa stunder som han inte var det. Med andra ord ett mittfält som inte var så spelande som BoIS mittfält i år skall vara - det skall inte bara vara långa bollar upp till anfallet i år. Anfallspar var Anton Sandberg Magnusson och Sinan Ayranci, där Sinan klart överglänste Anton. Sinan är bra på att ta emot bollarna och stark i huvudspelet men det var inte många målchanser som skapades under de nittio minuterna.
Att inte Trelleborg lyckades göra mål (eller skapa några målchanser) är förstås glädjande, men att BoIS har så svårt att komma fram i farligheter oroar lite inför premiären. Lördagens båda mål var på straff, båda säkert inslagna av Sinan Ayranci. Den första tack vare Kalle Söderström som ryckte loss på sin vänsterkant, den andra när Pär Asp blev nerdragen vid en hörna.
Degerfors hade två flitigt antecknande "spioner" på läktaren (de var allra mest imponerade av den härliga planen!) och de blev väl inte skrämda av BoIS anfallsspel. Låt oss hoppas på lite vassare takter framåt på lördag - samtidigt som säkerheten bakåt bibehålls. Poäng i seriestarten är viktigt för fortsättningen. Det blir en fotbollsfest på Stora Vallas klassiska arena på lördag 5 mars och det kommer säkert att vara många supporters uppe för att heja fram de grönsvarta BoISarna.   Errol

2013 - lite kommentarer

Årets sista match och samtidigt årets viktigaste match spelades på Påskbergsvallen på lördagseftermiddagen i ett regnigt och blåsigt oväder som gjorde tillställningen till en chansartad historia ända till matchens sista skälvande tilläggsminut. Det var 2 016 åskådare på plats i den avgörande kvalmatchen mot IK Oddevold, ett Oddevold som hade ett besvärligt   0-1-underläge att ta upp från onsdagens första kvalmatch.

Men, det dröjde inte mer än en kvart innan bohuslänningarna gjorde kvalet än ovissare. Återigen fick de en straff, precis som i förra mötet, efter lite onödigt bryskt försvarsspel från BoIS sida. Denna gången var det inte målvakten Peter Zwetsloot Isaksson som fick förtroendet utan Liridon Selmani stegade istället fram till straffpunkten. Han placerade bollen lågt i Dan Sadés vänstra hörn, utan chans för Sadé som dock var väldigt nära att återigen bli straffräddare. Oddevold fortsatte att ha ett litet grepp i den starka medvinden, men skapade inga ordentliga målchanser. Det lyckades inte BoIS heller med, så när man gick in till halvtidsvila var ställningen fortfarande 0-1 i matchen och 1-1 i kvalet.

I andra halvlek hade BoIS medvind, men fortsatte BoIS med sitt krampaktiga spel, bara långbollar upp mot Gabriel Altemark Vanneryr och Kalle Söderström på topp. Varken Rexhepi eller Barrow kom fram på kanterna och i mitten hade Tillman och Tankovic svårt att få till något konstruktivt framåt. Backlinjen med Mellqvist och Saglik i mitten höll rent, men uppspelen var inte bra. Thommie Persson var tillbaka på högerbacken och till vänster spelade Filip Svenberg och de klarade av sina defensiva uppgifter. Men det var inte mycket målchanser som skapades och man satt nästan och funderade på om det skulle bli en förlängning på kvaldramatiken.

Kalle Söderström hade haft svårt att komma i läge i sin offensiva roll, han trivs mycket bättre med att komma bakifrån. Men i den 54:e minuten kom han fram på vänsterkanten, vek inåt och sköt ett markskott i målvaktens högra hörn. Till allas förvåning, både målskytts och målvakts, slank bollen in i målet och BoIS hade kvitterat. Precis som han gjort tidigare i höst visade Kalle vägen för BoIS när det som bäst behövdes.

Men Oddevold var inte ofarliga och ett mål för Oddevold hade räckt för att dom skulle gått upp i Superettan. Det osade hett några gånger vid BoISmålet, men BoIS lyckades hålla ställningarna. Oddevold pressade på med allt de hade vilket gav BoIS chansen att kontra. I nittionde minuten trodde man att Barrow skulle avgöra matchen, då Kalle frispelade honom helt. Men ensam med målvakten fick han inte till något bra avslut alls och Oddevoldmålvakten kunde avvärja. Men i den fjärde och sista tilläggsminuten klev han fram igen, skyttekungen Gabriel Altemark Vanneryr. Han utnyttjade ett missförstånd mellan Oddevolds mittback och målvakt (som inte haft några lyckade kvalmatcher - missad straff i förra mötet och två tveksamma ingripanden vid de båda BoIS-målen denna matchen) och lyckades trassla in bollen i mål. Ett förlösande mål och det jublades högt på Påskbergsvallen – nu var det definitivt klart med fortsatt spel i Superettan.

Inför nästa säsong är det mycket som behöver förbättras i BoIS, men framförallt är det försvarsspelet. 65 insläppta mål är mer än något annat lag i svensk toppfotboll, sex mer än Brage. I Allsvenskan hade Syrianska 64 och BP 54 insläppta mål, i div 1 Norra hade Eskilstuna City 62 och Västerås 52. Mest insläppta mål i div 1 Södra hade Limhamn med 56 och Karlstad med 48. Men just nu är det långt kvar till nästa säsong skall börja, låt oss istället nu njuta av tanken på att det blir Superettanfotboll även 2014 på Påskbergsvallen.                                                                  (Errol Flysjö)

Det var en skön seger för BoIS mot Assyriska, 4-1 blev slutresultatet  och det var en både efterlängtad och välförtjänt vinst för Haldas grönsvarta grabbar. Assyriska började bäst men BoIS lyckades avstyra de anfallsförsök Assyriska hade och jämnade ut spelet efterhand.
Det var en tempofattig match, men det passade ett skade- och avstängningsdrabbat BoIS bra.

I BoIS var Dan Sadé tillbaka i målet. Backlinjen var från höger Thommie Persson, Anders Carlsson, Erkan Saglik och Kujtim Bala och den skötte sig bra, matchen igenom, utan att för den skull glänsa. Anders spelar ett koncentrerat och enkelt mittbacksspel och undviker att hamna i alltför svåra situationer. Erkan var bestämd och vann en hel del närkamper.
På mitten spelade Adrian Rexhepi till vänster och Modou Barrow till höger med Pierre Tillman och Ibrahim Koroma i mitten. Framåt förlitade sig BoIS på Kalle Söderström och Nsima Peter.

Rexhepi och Barrow bytte kant efter tjugo min och det var strax efter som Rexhepi kunde göra det viktiga 1-0 målet på ett rappt skott från straffområdesgränsen. Ungefär en kvart senare var det dags för 2-0 genom dagens store segerorganisatör Kalle Söderström, som tog vara på ett misstag i Assyriskas försvar, kom fri med målvakten och kunde, via stolpen, lägga in 2-0-målet.

Stor glädje på läktaren och äntligen lite positiva tongångar – kanske en vinst idag efter elva matcher utan seger. Men, i första halvlekens slutminut händer det som inte får hända. BoIS får inte undan bollen ordentligt efter hörna och Assyriska kan reducera till 1-2 efter ett fint skott av Christer Youssef  lågt i Sadés vänstra hörn. Det är ett gäng besvikna BoISare som går in till halvtidsvilan.

BoIS kommer ut till andra halvlek laddade och beslutna att kriga för segern, men det ser trögt ut. Rexhepi får gult kort (avstängd mot Brage) och även Erkan Saglik får syna det gula kortet. BoIS faller ner mer och mer och med tjugo minuter kvar ser det inte bra ut. I 69:e minuten utbryter det bytarfeber, fem byten på sju minuter, tre i Varberg (Koroma ut, Fredrik Björk in, Peter ut, Jakob Antonsson in, Rexhepi ut, Arif Azemi in) och två i Assyriska. Det blir BoIS som får mest ut av sina byten. I 77:e minuten vinner Jakob bollen, spelar hem till Bala som slår en perfekt långboll till Kalle som fri med målvakten rundar denne och elegant lägger in 3-1-målet. Ett mycket viktigt mål! Minuten efter är det dags igen. Jakob vinner boll, väggspelar med Kalle och kan till slut enkelt rulla in bollen i målet. 4-1 och BoIS-segern ett faktum. Ett mycket lyckat inhopp av Jakob Antonsson som under de tjugo minuter han är med hinner visa upp ett fint passningsspel och snabbhet både i tanke och handling. Det blir ett bra komplement till BoIS skadedrabbade forwardsbesättning (Patrik Larsson har varit borta nästan hela året, Gabriel Altemark Vanneryd har spelat skadad hela hösten och idag spelade Nsima Peter på sprutor, skadad).

De 1819 åskådarna kunde vända hemåt, mycket nöjda med de tre BoISpoängen och med goda förhoppningar att kunna få se BoIS i Superettan även 2014. Men det är inte klart ännu – på lördag väntar Brage borta. Med tre poäng där så är man garanterade – i sämsta fall – kvalspel – och i bästa fall kan man till och med klara sig kvar direkt. Det blir ingen lätt uppgift mot Brage som spelar för sin heder och som gjort riktigt bra matcher de senaste omgångarna. Det är upplagt för ännu en rysare för alla oss BoISare!                                                                           (Errol Flysjö)

Det vill sig inte för BoIS i årets Superetta. Med bara två matcher kvar att spela har man hamnat i en brydsam situation och spelet stämmer inte. Mot Falkenberg, i det med så stora förväntningar emotsedda derbyt som betydde så mycket för bägge lagen, blev man snuvade på alla poängen i sista minuten då Viktor Sköld nickade in sitt och Falkenbergs andra mål.
BoIS ställde upp med Peter Dahlberg i mål (Sadé var avstängd), Thommie Persson, Erkan Saglik, Ibrahim Koroma och Kujtim Bala i backlinjen och ett femmannamittfält med från höger Modou Barrow, Armin Tankovic (defensiv), Pierre Tillman (offensiv), Alexander Mellqvist och Kalle Söderström och längst fram lagkaptenen Gabriel Altemark Vanneryr (som spelar halvskadad och fick en ny smäll efter tio minuter), dvs en återgång till 4-5-1.
Matchen började trevande från båda hållen, man såg att den betydde mycket. Det var FFF som hade de klaraste chanserna i första halvlek, men Dahlberg lyckades hålla nollan – nästan hela första halvlek. Det var först i halvlekens sista minut som Viktor Sköld efter hörna lyckades nicka bollen i mål. Ett olyckligt mål på en olycklig tidpunkt, precis innan halvtidsvilan. I den första halvleken hade BoIS fått tre spelare varnade; Ibrahim Koroma, Armin Tankovic och Alexander Mellqvist, vilket innebar att de två sistnämnda (Tankovic och Mellqvist) blir avstängda i nästa match, hemma mot Assyriska (på lördag kl. 15)
I andra halvlek lyckades BoIS komma in i matchen bättre och skapade några chanser, mest på fasta situationer, så när målet kom i den 77:e matchminuten var det inte helt oförtjänt. Ett snyggt anfall som drogs upp på högerkanten avslutades med ett långt inlägg av Rexhepi och helt fri i bortre delen av straffområdet kunde Kalle Söderström säkert placera bollen i mål. 1-1 och stor glädje i BoIS-klacken, nu var det läge för en mycket viktigt poäng i bottenstriden.
Men, inte heller denna gången lyckades BoIS hålla tätt i slutminuterna utan Falkenberg kunde, genom skyttekungen Viktor Skölds fina nick, sätta det avgörande 2-1-målet och BoIS blev utan poäng i det prestigefyllda Hallandsderbyt. Själklart att det känns tungt att ännu en gång missa viktiga poäng i matchens slutminuter och tendensen är oroande – nu har BoIS spelat elva (!) matcher utan att vinna. Två matcher återstår av Superettan och som det ser ut nu så får BoIS vara nöjda om man kan klara en kvalplats. Örgryte ligger tre poäng efter, men har bättre målskillnad, så det räcker med ÖIS-seger mot Örebro så är BoIS på nedflyttningsplats.
Nästa match är Assyriska på hemmaplan, lördag kl. 15.00, och det är ett sargat BoIS med flera halvskadade spelare – dessutom både Tankovic och Mellqvist avstängda – som skall försöka vända trenden och ta BoIS första seger sedan 3 augusti (1-0 mot GAIS). Det är bara att hoppas att det går vägen och att Halda och hans grabbar kan hålla tätt bakåt även den sista kvarten av matchen – då kanske BoIS kan ta de efterlängtade  tre poängen. Spännande blir det i varje fall.        (Errol Flysjö)

För tredje hemmamatchen i rad får BoISarna lämna Påskbergsvallen både mållösa och poänglösa. Det är Hammarby som får med sig alla tre poängen hem efter en 1-0 seger, som inte kan sägas spegla matchen rättvist. Det var BoISarna som hade spelet och som skapade de flesta målchanserna, men bollen gick inte de grönsvartas väg på lördagseftermiddagen.

Det blev en tempofattig tillställning med få målchanser, särskilt i den första halvleken. BoIS inledde bäst genom främst Karl Söderström, som tog sig fram fint på sin vänsterkant i början av matchen. När han bytte kant efter tjugo minuter försvann han ur matchbilden och Hammarby jämnade ut spelet, men utan att skapa några riktigt farliga målchanser. I slutet av halvleken var det en bra BoIS-chans efter hörna, men Koromas nick räddades på mållinjen.

Andra halvlek börjar med ett BoIS-övertag och det är på kanterna BoIS kommer fram genom Söderström och Barrow, men avsluten är uddlösa. Varken Gabriel Altemark Vanneryr eller Nsima Peter får till det i avslutningarna. Även på de fasta lägena, hörnor och frisparkar, brister det i utförandet. Många hörnor och frisparkar är det som blir både för höga och långa när BoIS har fyllt på i boxen med sina duktiga huvudspelare. De gånger BoISarna får till ett bra avslut visar Hammarbys målvakt Hopf klassen (och han blir också utsedd till bäste Hammarbyspelare).

I 73 minuten händer det som inte får hända, Besara når Sundin med en fin passning och Sundin kommer fri med Sadé. BoIS-målvakten kastar sig och får undan bollen, men Sundin faller och domaren pekar obönhörligt mot straffpunkten. Haddad sätter bollen högt och hårt i Sadés vänstra hörn,  otagbart för målvakten. I samband med straffsituationen drog även Sadé på sig ett gult kort vilket innebär att han är avstängd i nästa match, borta mot Falkenbergs FF lördagen den 19 oktober.

BoIS hade bytt ut Peter mot Rexhepi i den 63 minuten och i 81 minuten kom Oliver Nedanovski in istället för Tillman, i den 86 kom Jakob Antonsson in istället för Kujtim Bala, men ingen av de inbytta spelarna innebar någon märkbar förbättring. BoIS skapade en del farligheter, främst på fasta situationer, men Thommie Perssons frispark i 83 minuten fastnar i muren och Barrows i förlängningen hamnar rakt i famnen på Hammarbymålvakten. Farligast blir det när Saglik förlänger en frispark, men även där är Hopf med på noterna och räddar på mållinjen. Även Hammarby hade en del farliga frisparkar, men där visade Sadé  klassen och avvärjer.

Förlusten för BoIS del innebär fortsatt kamp för att undvika nedflyttning. Avståndet ner till Örgryte är fortfarande tre poäng, men Värnamo ligger nu en poäng före. Jönköping har samma poäng som BoIS, men en match mindre spelad. Jönköping spelar mot Assyriska hemma på måndag.

Nu är det två veckor till nästa match för BoIS del. Då väntar Falkenberg på bortaplan och det blir självklart ingen lätt uppgift. Men Haldas grabbar har överraskat förr och det är bara att hoppas att dom lyckas göra det igen – det behövs för att förbättra möjligheterna för BoIS att stanna kvar i Superettan även år 2014.

Ödesmatcherna duggar tätt för våra BoISare nu och på måndagskvällen var det dags för hemmamöte mot Ljungskile. Ljungskile har sitt på det torra med 35 poäng, BoIS är piskat att öka på sina 25 poäng för att undvika en förhatlig nedflyttning.
BoIS hade Dan Sadé i målet, backlinjen från höger Thommie Persson, Fredrik Björk, Andreas Mellqvist och Filip Svenberg. På kanterna fanns Kalle Söderström till höger och Adrian Rexhepi till vänster, i mitten Armin Tankovic och Ibrahim Koroma, längst fram som vanligt Gabriel Altemark Vanneryr och lite bakom återfanns Pierre Tillman. Det var ett BoIS-lag som såg slitet ut, endast Kalle Söderström förmådde oroa motståndarna men det fanns ingen som kunde utnyttja hans inlägg.
Under den första halvleken höll BoIS spelet väl uppe och i slutet av halvleken dominerade man matchbilden men lyckades inte skapa några riktigt vassa målchanser. Även Ljungskile hade svårt att skapa något, det var bara fjolårsBoISaren Jonas ”Myggan” Lindberg som några gånger visade sin farlighet.
I halvlek gör BoIS ett byte, Modou Barrow kommer in istället för Rexhepi och Ljungskile gör två byten, in med David Johannesson istället för Luka Miljaljevic och Aaron Nichols istället för Robert Bagger. Byten som visade sig bli lyckosamma för Ljungskiles del då båda blev målgörare.

Matchen fortsätter som i första halvlek, det är Kalle Söderström som ligger bakom BoIS farligheter och ”Myggan” Lindberg bakom Ljungskiles. Men det är svårt för en otränad Gabriel att rätt förvalta inläggen, hans nickar träffar inte mål idag och det är tunt framåt för BoIS. I 65:e minuten får Ljungskile en frispark som ”Myggan” lägger in framför mål, Sadé och Koroma går båda på bollen men får inte bort den ordentligt – till slut hamnar den framför fötterna på inbytte Johannesson som enkelt sätter bollen i mål. 1-0 till Ljungskile och 25 minuter för BoIS att kvittera på. Efter sju minuter gör Halda sitt andra och sista byte för kvällen, Koroma går ut och Arif Azemi kommer in.
Det är nu BoISarna som jagar en kvittering och man kommer upp i en del farligheter men det är svårt att få dit bollen. Halda manar på framåt, vilket innebär att det blir stora ytor för Ljungskile att kontra på. Kontringar är ”Myggan” och Ljungskile bra på och med tio minuter kvar avgörs matchen. Ett snabbt anfall på vänsterkanten regisserat av ”Myggan”, ett distinkt inlägg av Niklas Andersen som Patrick Hopkins kraftfullt trycker in vid främre stolpen och 2-0 är ett faktum. I slutminuterna gör ”Myggan” 3-0 och spelar fram Aaron Nichols till 4-0 på ett slaget och uppgivet BoIS.
Det var tredje matchen utan mål för BoIS del och på de åtta senaste matcherna har det inte blivit en enda seger. På söndag är det dags för ännu en ödesmatch då BoIS skall till Värnamo. För att få med några poäng därifrån måste det till en väsentlig uppryckning – ännu återstår det fem matcher och en vinst skulle genast göra situationen mycket ljusare.   (Errol)

 

Förra året låg BoIS under med 3-0 efter 28 min, i år lyckades BoIS hålla ställningarna längre. Visserligen hade Ängelholms vasse vänsterbreddare Samuel snurrat upp BoIS-försvaret efter noter efter en dryg kvart, det var bara Tankovics brytning i sista sekunden som räddade BoIS-målet från påhälsning då, men i övrigt hade BoIS hållit spelet väl uppe.

Halda hade ändrat laget på flera punkter jämfört med Degerforsmatchen. Sadé stod kvar i målet, men i backlinjen hade Thommie Persson kommit in istället för Kujtim Bala (handskada). Filip Svenberg tog steget tillbaka till vänsterbacksplatsen och Thommie gick in som högerback. I mitten fick Erkan Saglik nu sällskap av Fredrik Björk, Alexander Mellqvist tog steget från fyrbackslinjens mitt upp till rollen som släpande forward bakom Gabriel Altermark Vanneryr och Tillman hade hamnat som vänsterbreddare. Till höger var Modou Barrow kvar och i mitten huserade Tankovic och Koroma.

Men när matchklockan tickat fram till den 35:e minuten drogs rullgardinen ner för alla tillresta BoIS-supportrar. Då gjorde Junes Barny 1-0 efter att oattackerad vandrat in från vänsterkanten – bollen satt utom räckhåll i Dan Sadés högra kryss. Sedan dröjde det bara fem minuter innan samme spelare slog till igen – denna gången på en frispark rakt framifrån som han knorrade in i samma hörn. Efter bara en minut så attackerade Samuel återigen BoIS högersida och kunde enkelt vinkla in 3-0, denna gången via Sadés vänstra stolpe. Nu var det definitivt god natt för BoIS och det var med tunga steg man gick in till halvtidsvilan. Missar man i försvarsspelet så straffas man omgående, så är det på den nivå som BoIS befinner sig för närvarande.

I andra halvlek kom Kalle Söderström in istället för Tankovic, vilket innebar att Tillman hamnade centralt och Kalle ute på kanten. BoIS hade fortsatt svårt att skapa några riktigt heta chanser och det blev istället Ängelholm som i 67:e minuten ökade på till 4-0 efter ett riktigt mönsteranfall och chanserna för någon BoIS-poäng försvann därmed helt..

BoIS bytte in Jakob Antonsson (Alexander Mellqvist ut), som fick göra sin Superettandebut, och även Oliver Nedanovsky kom in (Ibrahim Koroma ut) mot slutet av matchen. BoIS lyckades även snygga till siffrorna genom att Gabriel  (vem annars ?) nickade in 4-1 och Oliver kunde skjuta in 4-2 i målvaktens högra kryss. Två vackra mål, men det var ändå aldrig nära någon poängkänning för BoIS del. Det blev ingen lyckad söndagsutflykt till Ängelholm, varken för BoIS eller alla supportrar. Nu är det långt till nästa match (hemma mot Östersund på lördag 14 september) och det kan vara välbehövligt. För att vara på den säkra sidan och undvika kvalspel behöver BoIS nog elva-tolv poäng till – och nu är det bara åtta matcher kvar att greja det på. Alla matcher är viktiga, men det känns som om nästa hemmamatch mot Östersund blir lite extra viktig. Allt publikstöd som kan fås kommer att behövas mot Östersund, som genrepade med en övertygande 2-0-vinst hemma mot GIF Sundsvall.

Matchdags igen på Påskbergsvallen och det var klassiska Degerfors som svarade för motståndet. Matchen började trevande från båda håll, försiktigt spel och en hel del felpass. BoIS hade ändrat om i backlinjen som från höger bestod av Thommie Persson, Andreas Mellqvist, Erkan Saglik och Kujtim Bala. På mitten hade Rexhepi fått ge plats åt succéinhopparen Kalle Söderström (som började matchen mycket trevande men spelade upp sig efterhand). Koroma och Tankovic tog hand om mitten och till höger fanns Barrow, längst fram Gabriel och lite bakom Tillman. Sadé vaktade återigen målet.

Några ordentliga målchanser kom inte innan i slutet av halvleken, men då blev det desto fler. BoIS ledningsmål nickade Ibrahim Koroma snyggt in efter ett inlägg från Thommie Persson i den 40:e minuten. Välförtjänt och bara några minuter senare var Kalle Söderström nära att nicka in 2-0 i liknande läge, men bollen hamnade mitt i famnen på målvakten. Tyvärr för BoISarna så lyckades Degerfors kvittera innan halvtidsvilan, när notoriske målgöraren Johan Bertilsson ostörd kunde styra in 1-1-målet. En tung avslutning på den första halvleken.

Men i andra halvlek tog BoIS kommandot direkt. Efter en snygg raid från Kalle Söderström, där han utmanade Degerforsförsvaret och friställde Koroma helt, kunde denne kallt rulla in 2-1 till BoIS. Degerfors hade svårt att komma fram och satsade allt mer framåt, vilket öppnade upp för BoIS att komma fram i farliga kontringar. Men det var dålig skärpa i avslutningarna, gång på gång. Rexhepi kom in i 60:e minuten och gjorde bra ifrån sig, men missade grovt vid sina frilägen. Även Modou Barrow hade möjligheter att punktera matchen definitivt.

Trots det såg det länge ut som om BoIS skulle hålla undan och få en välförtjänt trepoängare, men på övertid blev det en blotta i BoISförsvaret och gästernas Ferhad Ayaz kunde rulla in 2-2-målet inför en mycket besviken hemmapublik (2008 personer).

Det var med tunga steg BoISarna lämnade Påskbergsvallen, ingen var nöjd med poängen. Men nu väntar chans till revansch för BoISarna redan på söndag. Nu är det bortamatch mot Ängelholm, en besvärlig uppgift, men med tre poäng där så ser det genast hoppfullare ut. Höstavslutningen i Superettan kommer att bli en nervkittlande upplevelse för alla inblandade lag och dess supportrar.

I strålande sensommarväder på ett perfekt underlag - men med en publiksiffra (1 555 åskådare) som var lägre än förväntat - ställdes BoIS mot serieledande Örebro SK i söndags . Det blev en tät match med bra försvarsspel från bägge håll, men ändå en hel del  målchanser. BoIS börjar så smått få ordning på sin defensiv, tack vare en bättre balans i laget med Gabriel ensam på topp och Tillman strax bakom. I mitten börjar Armin Tankovic och Ibrahim Koroma  hitta sina positioner allt bättre och sköter särskilt sina defensiva uppgifter bra. Tankovics passningssäkerhet är en stor tillgång för BoIS-spelet och han blir bättre för varje match. På ytterkanterna återfinns Rexhepi och Barrow, som båda stundtals är vassa men som i söndags utmanade sina motståndare alltför sällan. Då var Kalle Söderström ett mycket vassare vapen och han gjorde återigen ett lyckat inhopp. Kalle var ett ständigt hot för Örebros högersida och svarade för massor av farligheter under den halvtimma han fick vara med. BoIS backlinje hölls ihop av en smart spelande Mellqvist (som fick en rejäl bula under högerögat i en tuff duell). Det var först i slutkvarten som det blev problem, då mittfältet inte längre orkade hjälpa till hemåt.

Första halvleken var jämn, med ett litet övertag för BoIS, men man lyckades inte omsätta sina målchanser i mål. En matchavgörande händelse var när Örebros mittback och lagkapten Magnus Wikström ”mejade” ner Gabriel bakifrån vid mittlinjen – men domaren avstod från en befogad varning och Wikström klarade sig undan utvisningen (han hade  redan ett gult kort efter en ”diskussion” med Kujtim Bala). Återigen friade domaren i ett läge där det varit befogat med en utvisning till BoIS fördel (samma i Sundsvall i förra matchen). Är man ett topplag är det lättare att få domsluten med sig – en gammal sanning som återigen besannades.

I den andra halvleken började Örebro bäst och ledningsmålet kom redan i den 48:e minuten då Karl Holmberg fick attackera ostört och pricksköt i Sadés högra kryss. När Söderström kom in i 60:e minuten skedde en uppryckning i BoIS-laget och i den 80:e minuten bar det frukt. Efter växelspel på högerkanten mellan Tillman och Svenberg lyckades Tillman kämpa till sig bollen vid dödlinjen och passa snett bakåt där Filip Svenberg kom och med vänstern tryckte in bollen efter marken, utan chans för Örebros storspelande målvakt Oscar Jansson.

Men lyckan varade inte matchen ut. Halda och BoIS gick för vinst och tre poäng och blottade sig därmed bakåt. I 85:e minuten gled Örebros vasse anfallare Sphetim Hasani förbi Björk, men Sadé lyckades rädda skottet – på returen tryckte inhopparen Markus Pode  in 2-1 för gästerna och BoIS-poängen försvann. Även om BoIS skapade några ytterligare chanser vägrade Oscar Jansson att släppa in något mer mål.

Det är tungt att inte få med sig några poäng efter en så stark insats, men det är tufft i Superettan. Nu väntar Degerfors hemma på onsdag (28 augusti), sedan är det Ängelholm borta på söndag (1 september). Tre matcher på åtta dagar, men kan bara BoIS upprepa Örebrospelet mot Degerfors och Ängelholm, så kommer garanterat poängen också.                                                (Errol)

Lördagens match på Påskbergsvallens läckert gröna gräsmatta mot Jönköpings Södra hade lockat över 2000 åskådare, många säkert ditlockade av BoIS två raka vinster. Någon tredje vinst blev det inte, men det kunde mycket väl blivit full pott.

Matchen började mycket försiktigt från bägge håll och i första halvlek producerades inte många målchanser. Det såg ut som om bägge lagen spelade på säkerhet – vi har en poäng, den vill vi inte släppa.

Men i andra halvlek blev det lite bättre fart på anfallsspelet från bägge håll, särskilt i slutet av matchen efter att BoIS hade gjort 1-0. Det dröjde ända till 74:e matchminuten innan Gabriel Altemark Vanneryr kunde ge BoIS ledningen, fint framspelad av Kalle Söderström (som kom in i 65:e minuten). Då hade Gabriel hunnit missa två klarare chanser strax före, men nu tryckte han på volley in ledningsmålet för BoIS ur en rätt besvärlig vinkel.

Även Jönköping gjorde byten och det var nyinsatte Jonatan Drott som serverade Tommy Thelin en passning som innebar kvittering i den 82:a minuten. Det var sedan chanser framför bägge målen på ytterligare nätkänning, men de lägen som bjöds lyckades man omsorgsfullt missa.

Kort innan slutet hade exempelvis Kalle Söderström chansen att bli stor matchhjälte då han fint vände bort sin back, men det efterföljande skottet gick tätt över.

BoIS fick således nöja sig med en poäng hemma, men hade man haft lite otur kunde man blivit helt utan (å andra sidan kunde man fått alla tre om man haft lite tur!). Matchen fördes i ett ganska lågt tempo, men BoIS hade bra ordning på sitt försvarsspel och det verkar som om den nya taktiken, 4-2-3-1, fungerar. Hur bra den fungerar kommer att testas rejält de närmsta tre matcherna – först GIF Sundsvall borta söndag 18 aug, sedan Örebro hemma söndag 25 aug. och Degerfors hemma onsdag 28 aug. Tre tuffa matcher (två hemma) mot topplagen i serien – nu är det upp till bevis för ”det nya” BoIS!

Inför en storpublik på 5208 personer, varav en stor del varbergare, lyckades BoIS för första gången i år hålla nollan. Eftersom Ardian Rexhepi i 58:e minuten gett BoIS ledningen med 1-0 (ett hårt skott/inlägg från högerkanten som letade sig i mål via en GAIS-försvarare) innebar det även årets andra vinst på bortaplan.

BoIS fortsatte med sin lyckosamma 4-2-3-1 uppställning från senaste matchen mot Landskrona och hade behållit i stort sett samma lag. På avstängde Barrows högra mittfältsplats spelade Rexhepi och Kujtim Bala spelade till vänster på mitten. I backlinjen klev Filip Svenberg in på vänsterbacksplatsen, annars var laget samma som mot Landskrona (Sadé i mål, Thommie Persson högerback och Mellqvist och Björk mittbackar, Tankovic och Koroma som defensiva centralt på mitten och Tillman bakom Gabriel Altemark Vanneryr).

Senast mot Landskrona släppte man in ett mål, mot GAIS höll man alltså nollan. Det verkar som om den nya uppställningen innebär ett markant bättre försvarsspel för BoIS, men framgången nås inte utan ett uppoffrande slit av samtliga spelare. På Gamla Ullevi var det en helgjuten laginsats som gav segern till slut, men BoISarna fick verkligen inget gratis.

I första halvlek var chanserna jämnt fördelade och BoIS höll spelet väl uppe. I backlinjen uppträdde Mellqvist med stor pondus och säkerhet och de två defensiva mittfältarna, Koroma och Tankovic, svarade för ett uppoffrande slit.

I andra halvlek kom så BoIS ledningsmål i den 58:e minuten och det blev signalen till GAIS att öka trycket mot BoIS-försvaret. Karl Söderström kom in i 67:e minuten och jagade en bit bakom Gabriel och svarade för två-tre spektakulära, långa soloräder som tyvärr inte resulterade. GAIS tryck ökade, många långa höga inlägg slogs mot BoIS straffområde, men BoIS fick hela tiden undan bollen. Oroligt blev det när Mellqvist tvingades utgå i 79:e minuten på grund av skada, men Anders Carlsson gjorde ett starkt inhopp och kom in i matchen direkt. Två minuter senare byttes Bala ut mot Arif Azemi – nu hade BoIS gjort alla sina byten.

Det var därför dubbelt olyckligt när Thommie Persson skadades i en luftduell och fick bäras ut i den 88:e minuten. När domarna sedan visade upp ”8 minuters tillägg” och GAIS pressade på ihärdigt, så kändes det lite oroligt. Men idag var en dag när BoISarna vägrade att släppa in ett endaste mål och trots bara tio man de sista tio minuterna så redde de för dagen orangefärgade BoISarna ut stormen.

Många varbergare jublade i högan sky när domaren till slut blåste av matchen. En härlig lagseger där alla på plan kämpade helhjärtat hela matchen igenom. Tre välförtjänta poäng och plötsligt ser det ljusare ut i Superettan för BoIS. Nu är det bara att hoppas att skadorna på Mellqvist och Persson inte är allvarliga utan att BoIS kan behålla den lyckosamma uppställningen som verkar ha löst problemet med försvarsspelet! Det kommer att bli en spännande match på Påskbergsvallen lördag 10 augusti kl. 16.00 mot Jönköping. Vågar vi hoppas på tre tusen åskådare?                                                                                        (Errol)

Det blev ingen yster daladans på Påskbergsvallen i torsdags kväll, därtill var Brage lite för svaga och BoIS lite för starka. Till slut stod BoIS som segrare med 4-1 och det kändes skönt inför sommaruppehållet (som inte blir mer än en vecka för spelarna). Höstsäsongen börjar med dubbelmöte mot namnen från Landskrona, på måndag 22 juli är det bortamatch och redan på fredagen går returen på Påskbergsvallen, ett lite annorlunda upplägg med två matcher mot samma lag så tätt.

Hur ser det då ut inför hösten för Varbergs BoIS del? Det ser ut att bli en minst lika spännande och oviss historia som förra året, med (minst) tio lag inblandade i bottenstriden, från Degerfors på sjätte plats med 21 poäng till IFK Värnamo på femtonde plats med 12 poäng. Det är bara dessa två lag som spelat 13 matcher, alla övriga har spelat 14. BoIS har 16 poäng och 6 minusmål på elfte plats, med 24 gjorda mål och hela 30 insläppta! Det är mer insläppta än bottenlaget Brage (5 poäng) som släppt in 29 mål.

Det är också BoIS stora problem i år – man släpper in alldeles för många mål alldeles för lätt.  Förra året hade man släppt in 22 mål efter 14 omgångar och det slutade med 52 insläppta mål när serien var färdigspelad. Målsättningen inför denna säsongen var att skärpa till försvarsspelet och släppa in 15-20 mål färre, men det ser man ut att få svårt att infria! Man har, som sagt, redan släppt in 30 mål och inte lyckats hålla nollan i en enda match. Det har varit massor av individuella misstag, men det har också varit ett försvarsspel som inte varit bra organiserat. Backlinjen ställs oftast ensam, hjälpen från mittfältarna har varit för dålig. Många skador och många avstängningar (utvisningar och varningar) har gjort att det har laborerats mycket med laguppställningen. Det känns som om Halda och Jörgen fortfarande söker efter den optimala uppställningen. Det är en önskan att de kan hitta den innan höstsäsongen drar igång. Får inte BoISarna ordning på försvarsspelet så kan det sluta illa andra året i Superettan.

Framåt har det, som vanligt, fabricerats många mål. 24 mål är nästan två per match – och gör man två mål i en match så skall man ha poäng. Minst en, men helst tre, men det får man inte om man släpper in så många mål som BoIS gjort i vår. Av de 24 målen har Gabriel Altemark Vanneryr svarat för 10, så det är bara att hoppas att han stannar kvar i BoIS hela säsongen. En skytteligaledare är alltid högvilt när ”shoppingfönstret” slås upp på vid gavel. För BoIS del blir det, enligt uppgift från sportchefen Mohlin, inte något nytt under sommaren. Truppen är tillräckligt bra, nu skall bara alla bli friska och varningar och utvisningar undvikas, så kommer det att bli en trevlig höst, menar Mohlin.

En spelare som saknats framåt är Patrik Larsson, som förra säsongen gjorde 14 mål – i år har han inte gjort ett enda hittills. Patrik har problem med ryggen och vi får verkligen hoppas att han kan vara med till hösten. Han kommer att behövas.

För BoIS finns det inga genvägar, det är hårt arbete som gäller – och att man precis som ifjol kämpar in i det sista. Det var många poäng som hämtades hem de sista minuterna ifjol och samma inställning måste även gälla i år om det skall gå vägen.

Det gäller att komma väl förberedda till höstsäsongen. Efter dubbelmötet med Landskrona BoIS väntar GAIS borta, Jönköping hemma, Sundsvall borta och Örebro hemma. En tuff start på hösten där det inte kommer att bjudas lika generöst som Brage gjorde i torsdags. Det kommer inte att delas ut några gratispoäng i Superettan till hösten!                                                            -Errol

Så var det dags för det med så stor förväntan emotsedda lokalderbyt, BoIS mot Falkenbergs FF. Frånsett att FFF låg i topp på tabellen såg det på förhand ljust ut för våra BoISare eftersom FFF hade sina tre bästa spelare borta av olika anledningar. David Svensson var avstängd och Daniel Johansson och Stefan Rodevåg var skadade. Men även i BoIS saknades några nyckelspelare; Ahmet Özdemirok var avstängd och Patrik Larsson och Thommie Persson skadade.
De yttre förhållandena var perfekta, lagom bra väder, fin plan och mycket folk (4.217 åskådare) så förväntningarna var stora när matchen blåstes igång.
Men, det dröjde inte längre än till sjätte minuten innan olyckan var framme. Den olycklige i detta fallet var Erkan Saglik som inte observerade FFFs Victor Sköld, som kom från ”fel” håll och knyckte bollen och sprintade iväg mot BoIS-målet. Säkert placerade han in bollen bakom en utrusande Dan Sadé, som inte hade en chans att avvärja. En riktig försvarsmiss, men det skulle bli värre.
Drygt tio minuter senare sköt FFF-målvakten Otto Martler en lång utspark, studsen blev hög och när Sadé skulle backa halkade han till och kom på mellanhand och bollen lade sig retfullt enkelt tillrätta i BoIS-målet. Ett unikt mål och de tusentals åskådarna runt Påskbergsvallen hade svårt att tro sina ögon – två rejäla försvarsmissar inom en kvart och BoIS var (och såg ut som) ett slaget lag. Luften gick ur matchen innan den hade börjat och resten av tillställningen blev en defilering från Falkenbergs sida som aldrig var hotade  av ett för dagen allt mer håglöst BoIS.
I slutet av matchen kom ytterligare två FFF-mål genom Victor Sköld i 87:e och Johan Svahn i 90:e matchminuten. Det var väldigt nedslagna BoISare som lämnade planen medans glädjerusiga FFF-are dröjde sig kvar framför sin jublande hejarklack.

Det började onekligen olyckligt för BoISarna med de två rejäla försvarsmissarna i inledningen, men efter 0-2 var det 70 minuter kvar att spela. Det borda funnits möjligheter att både reducera och kvittera, men BoIS var långt ifrån att lyckas med något av delarna. Det var andra gången i år som det blev 0-4 på hemmaplan, förra gången var mot GIF Sundsvall. Såväl GIF Sundsvall som FFF är välorganiserade och hade inga problem med BoIS ensidiga långbollande mot en tappert kämpande Gabriel Altemark Vanneryr.
Men, trots allt hör BoIS till de lag som gjort mest mål i Superettan i år, 20 mål på tolv matcher är det inte många lag som når upp till (FFF 23 och Örebro 21 är de enda). Det är försvarsspelet som är det stora problemet, 26 insläppta mål på tolv matcher är det inget annat lag som kommer ens i närheten av. Försvarsspel skall, för att det skall fungera, spelas av hela laget och vara väl samövat. Det verkar som BoIS dyrt får betala för avstängningar och skador, backlinjen har inte varit den samma två matcher i rad och även på mittfältet har det saknats en defensiv struktur.

Nu återstår två matcher innan sommaruppehållet, Assyriska borta och Brage hemma. BoIS poängskörd efter tolv matcher är bara tretton poäng och det behövs fler innan sommaruppehållet om BoIS skall undvika att gå till sommarvila på nedflyttningsplats. Även om spelet inte alltid stämmer har man kunnat lita på att BoIS-laget inte ger upp utan kämpar till slutsignalen kommer, men i dagens match var BoIS-spelet uppgivet långt tidigare. Det får vi hoppas var en engångshändelse, annars blir det en besvärlig höst för BoISarna!                                            -Errol

Nu när en tredjedel av Superettan är spelad kan man inte annat än hålla med kommentatorn på TV4 som sa: ”Den som blir klok på Varbergs BoIS kan ju maila in till redaktionen, för vi blir det inte" En sådan berg- och dalbana som vårens första tio matcher varit för oss BoISare har väl inte upplevts tidigare. Det började så bra med storpublik och stabil 3-1 vinst mot GAIS i premiären 6 april, för att följas av fyra raka förluster (Jönköping 1-2, Sundsvall 0-4, Örebro 1-3 och Degerfors 2-3). Med underläge hemma mot Ängelholm med 0-1 och en man utvisad var det inga glada miner.
Men, efter en andra halvlek där BoIS vände till 2-1 var det glada miner. Det följdes upp med 3-1 mot Östersund och 5-1 mot ÖIS – nu var det idel glada miner! Men, men, efter 0-2 mot Ljungskile och 1-2 mot Värnamo så är det med blandade känslor som vi BoISare ser fram emot våravslutningens fyra matcher.
Först borta mot Hammarby på måndagskväll (TV-sänds för er som inte skall följa kampen på plats) och sedan hemma på lördag mot topplaget Falkenbergs FF. Därefter borta mot Assyriska söndag 23 juni, midsommarhelgen, och sista vårmatchen mot Brage hemma. Ingen lätt våravslutning, men vilka matcher är lätta för årets BoIS-lag - och vilka är svåra? Det är omöjligt att på förhand förutspå hur det kommer att gå för "svänggänget" BoIS!

Vad är det som har hänt med BoIS? Positivt är att BoIS fortsätter att göra mycket mål. Arton stycken hittills i år (Gabriel Altemark Vanneryr har gjort hälften) är det bara Falkenberg som också orkat med. Negativt är att BoIS har släppt in mest mål av alla i Superettan, tjugo stycken, och det är verkligen oroande. Det har sett lite bättre ut på slutet – ”bara” sju baklängesmål på de sista fem matcherna, men det måste bli ännu bättre om BoIS inte skall bli indraget i bottenstriden.
Förutom skador, som man tyvärr alltid måste ta med i beräkningen, har BoIS drabbats hårt av utvisningar och varningar och därpå följande avstängningar. Fem utvisningar (Björk mot Sundsvall och Värnamo, Thommie Persson mot Ängelholm, Koroma mot Örebro och Bala mot Sundsvall) gör att man även toppar utvisningsligan i Superettan. Till matchen mot Hammarby är Björk och Koroma avstängda, vilket lär innebära ännu en ny uppställning av både backlinje och mittfält.
Vad man mest av allt önskar sig nu är att BoIS på något sätt kan hitta ett organiserat försvarsspel och att man får möjlighet att spela med samma uppställning flera gånger i sträck. Om det görs byten skall det inte vara påtvingat av utvisningar eller avstängningar!
Ifjol spelade BoIS tretton oavgjorda matcher, mest av alla lagen i Superettan, i år är man efter tio spelade matcher enda laget utan någon oavgjord match. Oavgjorda matcher är inget att sträva efter (i fjol spelade Brommapojkarna bara en oavgjord, men gick ändå upp i Allsvenskan på 61 poäng), men däremot gäller det att undvika förlusterna! På hela fjolåret besegrades BoIS bara nio gånger – i år har man redan fått stryk i sex av tio matcher!

Som synes, det är inte mycket som är sig likt mellan fjolåret och i år – och det skiljer även en del på spelartruppen. Det är många spelare som är kvar sedan ifjol, men de har i flera fall inte nått upp i samma klass som ifjol. Alexander Mellqvist, Patrik Larsson, Anders Carlsson, Filip Svenberg är några av de som inte kommit upp i samma standard i år som i fjol. Vi hoppas att de – och hela laget – skall hitta formen och överraska fotbollssverige än en gång genom att ta poäng på Söderstadion på måndag. Förra året blev det 1-1, med mersmak för BoIS del,  i år hoppas vi på BoIS-vinst. Då kan vi se fram emot ett riktigt hett lokalderby mot Falkenberg lördagen den 15 juni.
Innan den matchen kommer Sällskapet Gamla BoISare att dela ut priset Årets BoISare 2012 till fotbollens Anders Carlsson och brottningens André Isberg och ledarpriset Kinna-Bengts minne till Christer Söder, brottningen. Hoppas vi ses på Påskbergsvallen nästa lördag – det blir spännande !!                                         (Errol)                                                                         

BoIS-andan lever och frodas även i dagens BoIS-lag - och det skall vi vara tacksamma för. I halvtidsvilan i senaste hemmamatchen mot Ängelholm haglade de nedsättande kommentarerna om BoIS och förhoppningarna om poäng var mycket, mycket små. Det fanns inget som talade för att BoIS skulle gå ut och vända på 0-1 underläget, särskilt som Thommie Persson blivit utvisad precis innan pausvilan.

Men, BoISarna gjorde det, gick ut och vände på matchen och vann till slut med 2-1 och tog tre ytterst viktiga poäng. Hur det gick till måste man ha varit på plats för att förstå, men det var en imponerande laginsats, där jag särskilt fäste mig vid Ahmet Özdemiroks spel. Han var överallt på planen, både framåt och bakåt, och gjorde en taktiskt fulländad andra halvlek. Det var också på Ahmets fina frispark som Gabriel nickade in 2-1. Innan dess hade Nsima Peter gjort 1-1, fint framspelad av Pierre Tillman.

Till den svåra bortamatchen mot Östersund var det ett laddat och segersuget BoIS som flög upp på pingstafton - och BoIS hade marginalerna på sin sida denna gången. En perfekt matchstart med nickmål av Gabriel på hörna efter två minuter. Sedan får Östersund en spelare utvisad och Erkan Saglik trycker in frisparken som följde med all önskvärd ackuratess - rätt upp i nättaket i målvaktens hörn - otagbart. Fem minuter senare har Nsima Peter uppvisning i straffområdet, fint framspelad av Koroma, och kan elegant rulla in 3-1. Därefter styr BoIS matchen och låter ingen underskattning smyga sig in i den andra halvleken. Snyggt genomfört och ännu en seger innebär härliga förutsättningar inför torsdagens stormatch på Påskbergsvallen. Örgryte IS kommer på besök och kommer förmodligen att ha med sig många supporters, så allt tyder på en högtidsstund för fotbollsälskarna på torsdag kl. 19. Kan BoISarna klara av en tredje fullpoängare i sträck så är man med i toppstriden. Nyckeln till framgången är ett koncentrerat försvarsspel, framåt är BoIS mycket starka och går sällan mållösa från planen. I fjol var BoIS det lag som gjorde mål i flest matcher av alla lag i Superettan - BoIS gick bara mållösa från planen två gånger och det var det inget annat lag som klarade av! Imponerande.

Så låt oss hoppas på en riktig fotbollsfest på Påskbergsvallen på torsdag. 

Efter den inledande hemmatriumfen mot GAIS i seriepremiären har det blivit fyra raka förluster för BoIS, något som det var mycket länge sedan det inträffade för BoIS i seriesammanhang. Närmast väntar Ängelholm på Påskbergsvallen (lördag den 11 maj kl 16), ett lag som i årets serie presterar bättre på bortaplan än hemmaplan.

Vad har hänt med vårat BoIS efter den trevliga 3-1 vinsten i inledningen? Det började med ett onödigt poängtapp i slutminuten på Borås plastgräs mot Jönköping (1-2), sedan en hemmaförlust mot GIF Sundsvall med 0-4 och sedan två olyckliga utflykter till Behrn Arena i Örebro, 1-3 mot Örebro och 2-3 mot Degerfors. Tolv insläppta mål på fyra matcher och man behöver inte vara något geni för att förstå att BoIS försvarsspel inte alls fungerar! Däremot kan det vara svårare att hitta orsakerna, men en bidragande orsak är att BoIS fortfarande inte har hittat fram till den rätta laguppställningen. Det har varit ständiga omflyttningar i backlinje och på mittfält och det underlättar inte sampelet i försvarsarbetet.

BoIS ligger i toppen i tre tabeller; insläppta mål, utvisningar och varningar - och det är inte de tabellerna som man ska ligga högt i. Vilken anledningen än är till alla dessa varningar, så måste de minska. I nästa match är Erkan Saglik avstängd (han fick sitt tredje gula kort mot Degerfors) och det innebär ännu en ny uppställning av backlinjen.

Man brukar alltid säga att andra året är svårare i en ny serie, och det beror delvis på att man inte längre kan överraska motståndarna. De vet vad man är för lag, vilken fotboll man spelar. BoIS anfallsspel är inläst av alla motståndarna - det är ett enkelt spel, men det fungerade bra i förra årets Superetta. Hur kommer det att gå i årets? I fjol var BoIS det lag som gjorde mål i flest matcher (28 av 30) och det var det inget annat lag som mäktade med. Om BoIS kan få ordning på försvarsspelet - och bibehålla klassen på anfallsspelet - så kan BoIS bli ett topplag. Men, får BoIS inte ordning på försvarsspelet, så får dom kriga för att hänga kvar. Det hjälper inte att göra två mål framåt om man sedan släpper in tre mål bakåt.  (Errol Flysjö)

0-4 gav BoIS en hel del att tänka på!

Upprörda känslor när domaren beslutar att ge Björk rött kort.

Det blev en med BoIS-ögon sett väldigt tråkig tillställning på Påskbergsvallen, fast förutsättningarna var de allra bästa inför matchen. Solen sken och gräsmattan lyste inbjudande grön och motståndet, GIF Sundsvall, låg sist i tabellen utan poäng och med 0-6 i målskillnad. En målskillnad som de efter matchen rättat till en del!

Matchen började trevande från bägge håll och det dröjer till sextonde minuten innan första hörnan kom och den var Sundsvalls. Men i tjugofemte minuten händer det som inte får hända. BoISförsvaret missar lite i markeringen, Sundsvalls Adam Chennoufi kolliderar med Peter Dahlberg i BoIS-målet och bollen rinner vidare till Johan Eklund som säkert trycker in den i mål.

Några minuter senare är Mellqvist riktigt nära att kvittera när han fullföljer ett anfall och blir frispelad av Gabriel, men det hårda skottet träffar överliggaren och studsar över. BoIS bästa chans i matchen. Några minuter senare är Barrow på väg emellan två försvarare och faller, men domaren friar. Det gör domaren (Robert Daradic) inte en stund senare när Sundsvalls Johan Eklund snappar upp en misslyckad passning och blir neddragen i en duell med Fredrik Björk. Rött kort till Björk (en mycket tveksam frilägesutvisning eftersom Saglik täckte upp innanför) och frispark precis utanför straffområdet för Sundsvall. Den förvaltar Sundsvalls bäste spelare, mittfältsstrategen Ari Skulason, på bästa sätt och lägger säkert in den i Dahlbergs vänsterhörna. 2- 0 till Sundsvall precis före pausvilan.

Ett decimerat BoIS kom ut till andra halvlek, fast beslutna att försöka ta de poäng som började se rätt så avlägsna ut. Men BoIS har svårt att skapa några målchanser idag. Långbollarna som är ämnade för Gabriel och Patrik rensas resolut undan av Sundsvalls resliga mittbackspar. I femtiosjätte minuten byter Halda ut Patrik Larsson och sätter in Nsima Peter. Fem minuter senare byts Barrow ut mot Arif Azemi. BoIS fortsätter att försöka med långa bollar och flytta upp laget, men Sundsvall tar över matchen mer och mer. När Johan Eklund nickar in 3-0 till gästerna i sextionionde minuten är matchen definitivt avgjord. Förspelet är en spelvändning av Skulason till Simon Helg som kommer loss på vänsterkanten, kommer ner till dödlinjen och slår ett högt inlägg mot bortre stolpen där en omarkerad Johan Eklund enkelt nickar in trean.

Fortsättningsvis händer inte något positivt för BoIS del, Sundsvall är överlägsna och BoISarna är frustrerade och irriterade. I åttiofjärde minuten kämpar Kujtim Bala till sig sitt andra gula kort och blir utvisad. Tre minuter senare blir det 0-4 och Sundsvalls seger blir till slut odiskutabel.

Nu återstår det en dryg vecka innan nästa match, borta mot Örebro måndag 29 april, och BoISarna har fått en hel del att fundera på! När det vanliga spelet med långa, höga bollar på Gabriel och Patrik inte fungerar (Sundsvall vann nästan alla luftduellerna) måste man pröva något annat, exempelvis att utnyttja yttermittfältarna och få inlägg efter marken istället. BoIS korta anfall, som det var idag, innebär litet bollinnehav och därmed ökat tryck på egna backlinjen.

En negativ faktor i dagens BoIS är de varningar som man drar på sig (mest i Superettan, åtta stycken – plus två utvisningar). Det positiva med BoIS spelartrupp är att det finns bra alternativ, problemet är att hitta den rätta uppställningen. Låt oss hoppas att det blir kvalitetsträning den kommande veckan och ett laddat BoIS som tar sig an Örebro. En match där ingen förväntar sig att BoIS skall ta poäng – men det är ofta då BoIS är som bäst! (Errol Flysjö)

Seriepremiären - en GA(I)Stkramande upplevelse ...

Kan det bli bättre? Sol, fullsatt (4461 åskådare) och tre poäng – och massor av spänning innan det avgörande 3-1-målet föll i absolut sista matchminuten. Sällan har det varit så mycket diskussioner innan en match som inför årets hemmapremiär mot GAIS. Dels diskuterades det om matchen skulle kunna spelas på Påskbergsvallens gräsmatta, dels om BoIS kunde ta hand om alla tillresta GAIS-supporter (det talades om uppemot tvåtusen personer). Men det blev match, på en fin gräsmatta, och feststämning med alla GAIS-supporters, cirka sextonhundra. Att en polishelikopter landade på B-plan precis innan matchstart förvånade ingen – på något sätt hörde det också till. En stor eloge till BoIS organisation som lyckades genomföra en så lyckad seriepremiär – och den nya ståplatsläktaren är redan ett lyft för Påskbergsvallen.

BoIS fick en bra start i matchen och kunde redan i femte minuten göra 1-0 genom pålitlige måltjuven Gabriel Altemark Vanneryr, som förlängde ett fint inlägg från Pierre Tillman.

Spelet böljade fram och tillbaka och i 35 minuten kunde GAIS en smula slumpartat kvittera. Det var ständigt farlige Joel Johansson som kom loss från Erkan Saglik och Joel kunde behärskat lobbskjuta in kvitteringen bakom en chanslös Peter Dahlberg i BoIS-målet. Men BoIS dröjde inte länge med att replikera, bara några minuter senare avslutade Alexander Mellqvist ett fint anfall genom att forcera in 2-1, fint framnickad av Patrik Larsson.

I andra halvlek fortsatte spelet att växla och efterhand tog GAIS över mer och mer och hade många farliga inlägg och hörnor, men något mål blev det inte – trots sex minuters tilläggstid. Riktigt nära var GAIS i 73:e minuten då Andreas Drugge drog en frispark i kryssribban – där var marginalerna på BoIS sida. BoIS fick slå ifrån sig, men gjorde det bra och i allra sista matchminuten avgjorde man definitivt matchen då Gabriel avslutade en kontring med att säkert sätta 3-1, framspelad av Ibrahim Koroma.

BoIS vann välförtjänt och genomförde konsekvent sitt spel med långa raka uppspel och ett tätt försvarsspel. I målet arbetade Peter Dahlberg bestämt i sina ingripanden men saknaden av matchspel lyste igenom stundtals. Backlinjen hade mycket att göra och gjorde det bra med ett extra plus för Erkan Sagliks resoluta spel. Fredrik Björk spelade upp sig efterhand och avslutade starkt med bland annat en uppoffrande skottblockering i slutet av matchen. Thommie Persson och Ahmet Özdemirok är två rutinerade herrar som löste sina uppgifter som ytterbackar utan problem. Thommie byttes ut i 88:e minuten mot Kujtim Bala, som gick in på vänsterbacken och Ahmet gick tillbaka till sin ordinarie högerback.

På det nykomponerade mittfältet växte Ibrahim Koroma allt eftersom matchen gick och gjorde stor nytta med sitt slit, särskilt i slutet av matchen. Mellqvist är stark och vass framåt, ett viktigt vapen när BoIS fyller på i motståndarnas straffområde. Pierre Tillman spelade på vänsterkanten och hade fin precision på inlägg och hörnor. Till höger spelade Modou Barrow, som med sin snabbhet är ett ständigt hot. Idag kom han inte loss riktigt, men var ändå inblandad i en del farligheter framåt. Barrow byttes ut i 71:a minuten och Sjöhage kom in på topp, Patrik Larsson gick ner på höger yttermittfält.

På topp lyckades Patrik och Gabriel upprepa fjolårets gedigna anfallsspel och det är alltid roligt att se deras konstanta arbete. Att Patrik fick utgå på grund av kramp ( i 88:e minuten mot Arif Azemi) förvånar inte med tanke på hur mycket han sprang.

Hur bra är BoIS i år? Vad säger vinsten mot GAIS? Det är svårt att säga, eftersom GAIS ställde ett helt nytt lag på benen och därför är svårbedömda. På BoIS inställning finns inget att klaga, alla jobbade och slet berömvärt. BoISarna var rejält trötta i slutet av matchen, men första matchen på gräs är alltid jobbig. En fingervisning om BoIS styrka får vi i nästa omgång då pålitliga Superettanlaget Jönköping Södra svarar för motståndet. Det blir en tuffare uppgift, tror jag. Måndag 15 april, förmodligen på Borås Arena (tillbaka till plastgräs), är det dags och vi får hoppas på en fin publiksiffra även då – fast det är bortamatch för bägge lagen. Inledningsvinsten innebär att inget lag i Superettan kommer att underskatta BoIS. BoIS har en jämnare och starkare trupp i år än i fjol och har förutsättningar att vara med och kämpa på den övre halvan. (Errol Flysjö)

Alexander Mellqvist, nyckelspelare i BoIS.

Sista hemmamatchen innan seriestarten mot division ett-laget Oddevold på Övrevi plastgräs blev en händelserik tillställning där BoIS chockstartade och gjorde 1-0 nästan direkt. Det var Pierre Tillman som kom loss på sin vänsterkant, slog ett bra inlägg som gick ut till Oliver Nedanovski, som drog på direkt. Bollen tog på Oddevoldspelare och hamnade framför fötterna på Gabriel Altemark Vanneryr som tryckte in den. En härlig start. Men BoIS-spelet kom av sig och Oddevold kunde komma in mer och mer i matchen. Efter cirka en kvart gjorde Erkan ett onödigt dribblingsförsök och tappade bollen. Oddevold kontrade direkt – ner till kortlinjen – snett inåt bakåt och kvitteringen var ett faktum. Sådana misstag som Erkans kan man inte tillåta sig när det handlar om seriespel.

Oddevold hade tag i spelet ett tag, men BoIS jämnade ut det efterhand och 1-1 i halvtid var rättvist.

Även andra halvleken startade BoIS lyckosamt, efter bara två minuter gjorde Gabriel en elegant vändning i straffområdet och satte bollen distinkt i burgaveln – där syntes ingen matchovana. Passet kom från Ardian Rexhepi, som kom in i halvlek istället för Oliver. I mitten av halvleken kom 3-1 till BoIS efter en tilltrasslad situation – siste BoISare på bollen var Erkan Saglik. Nya byten – Alexander Mellqvist gick ut, Oliver kom in igen och lite senare byttes Patrik Larsson ut mot Nsima Peter. Nu böljade matchen fram och tillbaka och Oddevold kom upp i en del chanser och kunde med en kvart kvar reducera till 2-3 i en situation där BoIS-försvaret kom på efterkälken. Med knappa tio minuter kvar kom Joakim Sjöhage in istället för Modou Barrow. De sista tio minuterna skapade BoIS mängder av chanser och Gabriel brände några frilägen (matchovana!) och Nsima Peter var fri med målvakten utan att få in bollen. Joakim spelade fram Ardian Rexhepi till 4-2 och kunde i slutminuten själv sätta 5-2 när han enkelt skapade sig skottutrymme i straffområdet och placerade in bollen vid stolproten – elegant!

Hur ser det ut för BoIS inför seriepremiären den 6 april mot GAIS (som vi alla hoppas kan spelas programenligt på Påskbergsvallen), har BoIS hittat den rätta laguppställningen? Halda har bara en träningsmatch kvar (mot Trelleborg borta på långfredagen) och jag tycker inte att det ser riktigt färdigt ut ännu. Längst fram gjorde Gabriel efterlängtad comeback och han visade direkt att han vill vara med i förstauppställningen. Fjolårets succépar Patrik och Gabriel kommer säkerligen att starta mot GAIS – om båda är friska. I backlinjen är det väl beställt med Ahmet Özdemirok på högerbacken (alltid välplacerad) och Svenberg verkar spela in sig på vänsterbacken (som förra våren). Ena mittbacken är vikt till Erkan Saglik (som inte var som bäst idag men har övertygat tidigare) och någon i trion Anders Carlsson – Fredrik Björk – Thommie Persson kompletterar (skador och dagsform avgör). Peter Dahlberg i målet kommer säkert att få förtroendet att starta mot GAIS men Dan Sadé är en tuff konkurrent om målvaktsposten.

Men den svåra frågan är hur Halda skall få till ett fungerande mittfält i premiärmatchen i Superettan. Alexander Mellqvist är given (det visade han idag med övertygande spel så länge han var med), men hur det skall se ut för övrigt är svårt att förutspå. I dagens match visade både Modou Barrow och Ardian Rexhapi på kanterna kvalitéter framåt, men deras defensiva arbete är inte lika övertygande. Armin Tankovic (skadad för tillfället, mycket bra mot HBK), Kalle Söderström, Pierre Tillman, Kujtim Bala, Arif Azemi, Ibrahim Koroma (upptagen av landslagsspel för Sierra Leone) och Oliver Nedanovski är också med och konkurrerar. Det finns många mittfältsspelare att välja på för Halda, en del rätt så likartade, så det kommer att bli intressant att se hur Halda formerar startuppställningen.

Det känns i varje fall bra att det finns konkurrens i dagens BoIS-trupp, det behövs för det kommer att bli en lång och krävande säsong i Superettan i år.

Upplagt för fotbollsfest när allsvenska topplaget Helsingborg kom till Övrevi för match i Svenska Cupen, men de yttre förutsättningarna kunde varit bättre - minusgrader och en kylig vind gjorde sitt till för att matchen inte blev den höjdare man hade hoppats på. Inför en publik på ca 1 000 personer, varav 400 tillresta helsingborgare, tog HIF hand om taktpinnen direkt – och den släppte de sedan aldrig.

Efter en dryg kvart gjorde HIF 0-1 genom mittbacken Loret Sadiku, som från nära håll styrde in en framspelning från Christoffer Andersson. Förspelet var en hörna som BoIS inte fick undan ordentligt. I slutet av första halvlek kom BoIS upp i några chanser och borde haft straff när Pierre Tillman sköt mot öppet mål och skottet träffade armen på en försvarare.

BoIS var tyvärr numret för litet idag och när 0-2 kom (på straff, säkert inslagen av Mattias Lindström) efter ungefär en timmas spel så var BoIS ett slaget lag. Att det blev en frilägesutvisning på Barrow i samband med straffen gjorde inte uppgiften lättare för BoIS. I slutet av matchen trillade både 0-3 (snygg lobb av Christoffer Andersson), 0-4 (skott av Alejandro Bedoja via försvarare) och 0-5 (Christoffer Andersson igen, nu helt ensam) in bakom en övergiven Dan Sadé i BoIS-målet. Det var klasskillnad på lagen idag, men resultatet 0-5 blev onödigt stort – efter 0-2 tappade BoIS både humör och koncentration!

BoIS ställde upp med Dan Sadé i mål, som hade en jobbig dag, särskilt i slutet av matchen när skärpan saknades i uteförsvaret. Backlinjen var från höger Ahmet Özdemirok (bäste BoISare idag) – Erkan Saglik – Anders Karlsson – Filip Svenberg. Mittfältet var helt nykomponerat med två årsdebutanter. Det var Alexander Mellqvist (som gjorde efterlängtad comeback efter långvarigt skadeuppehåll) och nyförvärvet Ibrahim Koroma som spelade i mitten på mitten, till höger spelade Modou Barrow och till vänster Pierre Tillman. Längst fram jagade Patrik Larsson och Nsima Peter.

BoIS ställdes mot ett koncentrerat och segersuget Helsingborg som idag var klassen bättre. Lite snabbare och säkrare passningsspel, mer samspelta och segersugna. Men hur ser det ut för BoIS idag, med bara tre matcher kvar innan hemmapremiären mot GAIS 6 april? Som jag ser det är det stora problemet att få till ett balanserat mittfält, som klarar av både de defensiva och offensiva uppgifterna. En hel Mellqvist håller hög klass, det visade han i inledningen av fjolårssäsongen (innan han blev skadad) men de övriga mittfältarna har kvar att visa att de skall vara med.

Det är ett stort problem för Halda att hitta den optimala mittfältsuppställningen – det är många ambitiösa, jämngoda spelare, men ingen hittills som har klivit fram något extra. Av fjolårets mittfältare har Jonatan Berg, Jonas Lindberg och Christoffer Carlsson försvunnit, så det är i princip ett helt nytt mittfält som skall komponeras och fungera ihop till seriestarten.

Anfallsmässigt visade Patrik Larsson att han håller hög klass, men hur bra Nsima Peter är går inte att bedöma efter dagens match. Han jobbade i varje fall rejält ända tills han blev utbytt mot Joakim Sjöhage i den 65:e minuten. Samtidigt byttes även Mellqvist ut mot Kujtim Bala. I den 77:e minuten kom Kalle Söderström in istället för Filip Svenberg (vilket innebar att Bala gick ner på backen och Kalle spelade vänster yttermittfältare).

Ett uttalat mål för BoIS är att släppa in betydligt färre mål i år än förra säsongen, men att man skall lyckas med det av träningsmatcherna att döma verkar föga troligt. Arton insläppta mål på de senaste fem matcherna tyder på stora problem med att hitta den rätta laguppställningen – jag hoppas att Halda lyckas hitta den innan seriepremiären mot GAIS! (Errol Flysjö)

BoIS följde mönstret

Matchen mot Brommapojkarna blev för oss BoISare en härlig avslutning på hemmaplan med säkrat kontrakt och en, som vanligt, stark avslutning på matchen. Halda och grabbarna har all heder av årets säsong och nu kan man åka upp till avslutningsmatchen mot Brage och bara spela ut och njuta av situationen. Det blir spel i Superettan även 2013 för BoIS efter poängen mot Brommapojkarna.

Det började bra med 1-0 redan i den tredje matchminuten när Jonas Lindberg fälldes när han var på väg igenom. Den efterföljande straffen satte Patrik Larsson mycket säkert. Därefter kom BoIS spel av sig och Brommapojkarna tog över allt mer. När BPs nr 21, Andreas Eriksson, gjorde 1-1 var det ett klassmål. Han placerade bollen elegant upp i Dan Sadés vänstra kryss, helt otagbart – men han fick stå oattackerad och sikta. BP fortsatte att dominera och skapade ytterligare chanser och fick även 2-1 vid en misstänkt offsidesituation. Återigen var det Andreas Eriksson, planens bäste spelare i första halvlek, som var framme och lite olyckligt var Özdemirok sist på bollen.

Men, som så många gånger tidigare i år, så kommer BoIS ut i andra halvlek och jobbar sig in i matchen och tar över alltmer av spelet. Det är därför ingen direkt överraskning när Gabriel Altemark Vanneryr i sextionionde matchminuten kvitterar på en fin frisparksvariant. Jonatan Berg, just inbytt, rullar ut bollen till Özdemirok som lyfter in den i straffområdet där Anders Carlsson når högst och nickskarvar bollen vidare till Gabriel som säkert rullar in kvitteringen.

Fortsättningen av matchen verkar faktiskt BoIS nöjda med det oavgjorda resultatet och när BP får en utvisning tio minuter från slutet känns det som om det skall sluta oavgjort – och det gör det också.

 

Det är med glädje och stolthet man som gammal BoISare kan gratulera Halda och grabbarna och styrelse och övriga ledare, alla som har hjälpts åt under den första säsongen i Superettan, till en förnämligt genomförd säsong. Precis som Halda och Jörgen lovade när dom tillträdde för tre säsonger sedan har man gjort även i årets spel – kämpat hela matchen, alla nittio minuterna plus tilläggsminuter! En imponerande laginsats och en kollektiv triumf är det som har klarat BoIS kvar i Superettan, även om det har varit några spelare som har stuckit ut lite extra.

En stor eloge även till styrelsen som har lyckats med alla spelarvärvningar under året, trots problemen med många skador som det har varit under året. Det har gått fort uppåt och det var många som var tveksamma till om BoIS skulle klara sig kvar i Superettan, men nu har man visat att man klarade av det. Kom ihåg att man gick rakt genom div. 1 förra året, så det har varit en hisnande färd för vårt grönsvarta lag de senaste säsongerna. Det skall verkligen bli spännande att följa ordförande Conny Almsenius och alla hans medhjälpare i fortsättningen. Jag tror inte att BoIS nöjer sig med att vara ett Superettanlag, jag tror att siktet är högre ställt än så.

 

Avslutningsvis så skrev jag i rubriken att BoIS följde mönstret och det är faktiskt sant – rent statistiskt!Om man delar upp årets matcher i femtonminutersperioder så har BoIS spelat jämnt första kvarten (9-9 sammanlagt på de 29 matcherna), tappat i andra (5-8) och tredje kvarten (4-8) och inte kommit igång ordentligt i början av andra halvleken (5-7). Men det är sen det händer, det är i den sista halvtimmen som BoIS styrka och lagmoral visat sig. Femte kvarten har man vunnit med sammanlagt 11-7 och sista kvarten med 11-9 ! Imponerande av en nykomling. Slår man ihop det så blir det 18-25 i första halvlek och 27-23 i andra halvlek.

Även om man tittar på målskyttet och målskyttarna så följde matchen mot Brommapojkarna mönstret. Patrik Larsson gör flest mål i första halvleken (åtta av fjorton) och Gabriel mest i andra (åtta av elva!). Gabriel skall man passa särskilt när matchklockan tickar mot minut 70 – fem av sina mål har han gjort runt den sjuttionde matchminuten. Så var fallet även mot BP då hans mål kom i den sextionionde minuten.

Statistik kan man bevisa mycket med. Någon tänkare sa "statistik är som en bikini, den visar vad den själv vill visa men döljer vad alla vill se". Rätt eller fel, lite intressant är det trots allt ändå med statistik. / Errol

BoIS kämpade återigen till sig en poäng

Traditionens makt är stor inom fotbollen och återigen fick HBK släppa ifrån sig poäng till Varbergs BoIS. Med ett historiskt perspektiv på det hela brukar BoIS ha lätt för HBK och BoISarna lyckades ännu en gång knipa poäng mot våra, på pappret starkare, lokalrivaler. Historien upprepar sig även på så sätt att BoIS lyckades jobba till sig en poäng genom att inte ge upp. Fast det såg mörkt ut med en man utvisad och underläge 1-2 kunde BoISarna tack vare Pierre Tillmans praktfulla kvittering plocka hem en rättvis poäng i lokalderbyt på Påskbergsvallen på måndagskvällen.

Matchen var flyttad från lördag eftermiddag till måndag kväll, ett tilltag som fick HBK-klacken att skandera "TV 4 – fotbollsmördare" i besvikelsen över flyttet. För BoISarnas del innebar det säkert ett drygt tusental i tappade åskådare – nu var det drygt 2 700, i lördags hade det säkert kommit minst tusen mer? Men, det är bara att gilla läget, TV styr! Även nästa hemmamatch är för övrigt flyttad, matchen mot Brommapojkarna går på fredag kväll (den 26 oktober kl. 19.20), inte lördag eftermiddag.

Det var två lag med stort poängbehov som möttes, HBK jagar en allsvensk plats, BoIS kämpar för att undgå kvalspel i botten. Men det var BoIS som började bäst och med ett optimistiskt spel satte man press på HBK. HBK var snabba i sina omställningar, men det var BoIS som hade de största farligheterna i första halvlek. I tjugoandra minuten hade Kalle Söderström ett rungande skott i ribban, fint framspelad av Patrik Larsson. Kalle Söderström spelade från start och gjorde en stark första halvlek där han flera gånger utmanade HBKs vänstersida med sin snabbhet.

Men det var BoIS bäste målskytt, Patrik Larsson, som återigen slog till. På en låg hörna från Jonas Lindberg direktskarvade Patrik bollen rätt upp i nättaket, utan chans för HBKs duktige målvakt Karl-Johan Johnsson. Då hade det gått en halvtimma av första halvlek och publiken runt arenan trivdes, trots det regniga och blåsiga vädret.

HBK kom igen efter målet och var farligt framme några gånger, ibland efter tvivelaktiga domslut. I trettioandra minuten tacklade Mikael Boman bort Anders Carlsson innan han frispelade Johan Blomberg, som missade det upplagda tillfället. I första halvlekens slutminut hade HBK hörna som Boman nickade, men den räddades på mållinjen av Söderström. Några ögonblick senare drev Kalle upp bollen och frispelade Patrik Larsson, som tyvärr inte fick iväg något rejält skott. Men det var BoIS-ledning med 1-0 efter en taktiskt väl genomförd första halvlek.

I andra halvlek skruvade HBK upp tempot och BoIS backlinje ställdes ideligen i besvärliga situationer. Det dröjde bara åtta minuter innan Boman helt plötsligt stod helt fri framför BoIS-målet, efter några tveksamma BoIS-aktioner, och han kunde enkelt rulla in kvitteringen förbi en chanslös Peter Dahlberg. BoIS hade svårt att få igång något spel och HBK hade nu tagit över initiativet helt. När det var drygt tjugo minuter kvar gjorde HBK 2-1 efter att BoIS lite onödigt tappat bort bollen på mittfältet. Kristoffer Fagercrantz fintade bort BoIS-försvaret och placerade behärskat in bollen i Dahlbergs högra hörn. Nu såg det mörkt ut för våra grön-svarta kämpar och det blev inte bättre när lagkaptenen Fredrik Björk blev utvisad i den åttiotredje minuten.

BoIS hade gjort sina tre byten, först bytte Jonatan Berg av en trött Kalle Söderström, sedan kom Pierre Tillman in istället för Thommie Persson och slutligen satte Halda in Hasse Månsson istället för Kristoffer Karlsson. Både Thommie och Kristoffer hade jobbat storstilat på mittfältet och Kalle Söderströms första halvlek var riktigt bra, i andra mattades han alltmer efterhand. Men, som sagt, BoISarna kämpade hela matchen och ännu en gång så lyckades man kvittera i slutminuterna. Denna gång var det Pierre Tillman som med ett kanonskott i Johnssons vänstra kryss frälste alla varbergare. Ett riktigt klassmål och trots några halvchanser i de sista böljande minuterna stod sig resultatet 2-2 matchen ut och ännu en viktig poäng till BoIS. Resultatet var rättvist, men nog verkade BoISarna gladare över sin poäng än HBK över sin.

Det blev ingen seger för BoIS, men man kämpade verkligen helhjärtat för att vinna och skall ha en eloge för sitt slit och sin inställning till uppgiften. Men det verkar som om man inte klarar av att hålla den höga standarden matchen igenom. Patrik Larsson var ett föredöme och verkade outtröttlig, dessutom är han målfarlig och har nu gjort tretton mål för BoIS. Extra skönt var det säkert för Pierre Tillman att få komma in och rädda en poäng, han har haft en tung säsong.

Nu är det vila (på grund av VM-kvalet) till söndagen den 21 oktober då BoIS möter Umeå borta. Ett Umeå som kämpar för att uppnå det BoIS vill undvika, en kvalplats. Förutsättningarna är samma som mot HBK, två lag som båda behöver alla tre poängen. Det lär innebära ännu en tuff match med kamp ända fram till slutsignalen. Jag litar på att BoIS grejar det här. Tack vare en bred spelartrupp så kommer Halda att kunna ställa upp med ett starkt och segersuget lag mot Umeå, trots Björks avstängning.

Avslutningsvis ett lycka till till truppen som åker upp till Umeå och till alla supporters som också gör en nordlig utflykt! (Errol Flysjö)

Fem matcher kvar ...

BoIS kämpar vidare, hela matchen, ända till domaren blåser slutsignalen, och det är positivt. På höstens tio matcher har man bara inkasserat två förluster, på hemmaplan mot Ängelholm och Öster. Höstens två vinster har också tagits på hemmaplan, mot Ljungskile och Landskrona. Resterande sex matcher är således oavgjorda, hemma mot Värnamo och Hammarby och alla fyra bortamatcherna (mot Assyriska, Trelleborg, Jönköping Södra och Falkenberg). BoIS är svårslagna!

Som gammal BoISare är det något som jag uppskattar stort och innerligt, att kämpa och slita och inte ge upp. Det har gett många poäng i år och kan man behålla den inställningen även i de fem avslutande matcherna så kommer BoIS att klara sig kvar i Superettan – utan att behöva kvalspela.

Vi är nu mitt uppe i ett intensivt matchande. Av de fem matcherna på tjugo dagar har tre avverkats – med godkänt resultat. Det började förra måndagen med hemmamötet mot ett oinspirerat Landskrona BoIS där våra BoISare vann med 3-0 efter framförallt några bra individuella prestationer av Jonas "Myggan" Lindberg. Först ett genombrottsförsök som resulterade i straff (som Patrik Larsson mycket säkert satte), sedan en brytning vid mittlinjen och en ensamrusch mot mål som avslutades mycket elegant med att "Myggan" rundade målvakten och la in bollen i tomt mål. Klass – och en prestation som är svår att överträffa.

Men, redan i nästa match, borta mot Falkenberg, slår "Myggan" till igen när BoIS knycker segern från FFF i slutminuten genom ett fantastiskt volleymål med vänstern. Fin båge och bollen upp i målvaktens vänstra kryss – utan chans för FFFs duktige målvakt Stojan Lukic. Återigen gjorde BoIS det, vände ett hotande nederlag till oavgjort genom att inte ge upp (trots en minst sagt tveksam utvisning på Thommie Persson) utan fortsätta att kämpa hela matchen.

Halda gjorde några offensiva byten som fick bra effekt och BoIS räddade en poäng, trots att spelet inte fungerade alls.

Så, i torsdagskvällens drabbning mot Hammarby var det dags igen för BoIS att ta fram kämpatakterna och kriga sig in i matchen. Även denna gången var det några offensiva byten av Halda som fick matchbilden att ändras. När Ollé Ollé och Kalle Söderström kom in på kanterna (vid ställningen 1-2) blev det bättre fart framåt för BoIS och ett mer optimistiskt spel. Särskilt roligt var det för Ollé Ollé att få kvittera till 2-2 ur absolut dödvinkel på ett långt inlägg från Özdemirok. Luckan var inte stor, men Ollé Ollé hittade den. Peter Dahlberg, som storspelat mot Falkenberg och höll kvar BoIS i matchen då, hade en olycklig första halvlek mot Hammarby. Inget av målen såg otagbart ut och det är en målvakts tuffa lott – hans misstag syns obarmhärtigt och går inte att reparera. I andra halvlek spelade Peter upp sig och gjorde några kvalificerade räddningar, men misstagen från första halvlek fanns ändå kvar. Dyrbara erfarenheter, men det är av misstagen man lär, även som fotbollsmålvakt.

Ett genant misstag gjorde Christoffer Karlsson när han sparkade undan bollen efter avblåsning. Varning förstås, och en mycket onödig sådan, särskilt som det innebär att Christoffer är avstängd i nästa match, borta mot Degerfors. Christoffer har kommit igång starkt och gjort utmärkta insatser med sitt energiska spel defensivt på mittfältet och jag tycker han har varit BoIS bäste totalt i de tre senaste matcherna. Därför extra olyckligt med avstängningen – men jag varnade för de kortviftande domarna i Superettan och det tar jag inte tillbaka. Även om det inte har varit så farligt i de senaste tre matcherna. Bara tre varningar i Hammarbymatchen (en till BoIS), fem i Falkenbergsmatchen (alla till BoIS) och sex mot Landskrona (två till Varbergs BoIS). Något Fair Play-pris vinner inte BoIS i Superettan, mot Falkenberg fick Thommie Persson sin tredje utvisning – varför förstår jag inte ens efter att sett bilder från matchen på nätet åtskilliga gånger. Även om BoIS har rett ut utvisningarna på ett förnämligt sätt är det ett onödigt handicap att lämna till motståndaren. Likadant är det med avstängningarna som kommer regelbundet till i stort sett varje match nu på hösten.

Nu är det Degerfors som gäller, på bortaplan en måndagskväll. En fotbollsklassiker och en högtidsstund för fotbollsälskare att få komma till Stora Valla – och hinna med ett besök på Fotbollsmuséet innan. Återigen är det en viktig match. Nu närmar vi oss upplösningen och en vinst mot Degerfors betyder mycket. Då har vi hela nio poäng ned till kvalplats – men en förlust innebär att avståndet kan vara bara tre poäng – onekligen en viss skillnad.

Extra intressant blir det att se hur Halda formerar laget – Thommie Persson är tillbaka, men Christoffer Karlsson avstängd. Får Ollé Ollé eller Kalle Söderström chansen från start – de har båda gjort fina inhopp på slutet. Det känns i varje fall skönt att det är konkurrens om platserna i laget nu i serieavslutningen, det visar att BoIS står väl rustade inför den spännande serieavslutningen. Styrelsen har gjort ett bra jobb med alla nyförvärv som gjorts inför och under säsongen – de har behövts.

Jag ser med fortsatt tillförsikt fram emot årets avslutande matcher – med de förutsättningar som gäller så har BoIS stora möjligheter att säkra fortsatt spel i Superettan i god tid. Serien ser rekordjämn ut i botten och det är inget lag som är avsågat ännu. Såväl Värnamo som Umeå är med och krigar om en kvalplats. Det har blivit ett litet gap mellan Degerfors på kvalplats med 25 poäng och Assyriska just ovanför kvalstrecket med 29 poäng. Men det är fortfarande femton poäng kvar att spela om, så mycket kan hända. Men om BoIS vinner på måndag mot Degerfors så är (nästan) Superettanspel även nästa år garanterat.

                                                                                                                                                          -Errol

 

Tjugo "täta" dagar väntar ...

Nu kryper spänningen närmare, kampen blir tätare och matcherna allt mer nervkittlande - så nu känns det faktiskt skönt med ett litet uppehåll innan nästa match. Det är nästan två veckor till hemmamatchen mot Landskrona (måndag 17 september) och nu gäller det för Halda och spelarna att förbereda sig maximalt inför avslutningen i Superettan. Den kommer att bli en nervpärs för alla BoIS-supporters – åtta matcher kvar och BoIS behöver varje poäng de kan få. Det finns inga lätta matcher för något lag i årets serie - vem hade till exempel trott att Öster – Värnamo skulle sluta 1-1 igår i premiären för suveräna serieledarna Öster på sin nya hemmaarena?

BoIS kämpar och sliter i varje match, men det är något som inte stämmer i spelet. En poäng borta mot Assyriska följdes upp med en 3-1 vinst hemma mot Ljungskile. Därefter var det en besvärlig bortamatch mot Trelleborg där man lyckades få med sig en poäng hem (2-2) efter en sen kvittering av Filip Svenberg. I hemmamötet mot serieledande Öster började man bra, tog ledningen med 1-0 i första halvlek och störde Öster så de aldrig kom igång med sitt vanliga vägvinnande spel. Men BoIS tappade allt i andra halvlek efter en tidig Österkvittering. Till slut blev det 2-4 efter en match där Öster gjort tre mål på fasta situationer (en frispark och två hörnor).

Igår var det bortamatch mot Jönköping Södra på idylliska Stadsparksvallen och BoIS började inte bra. I hela första halvlek dominerade Jönköping Södra och att det bara stod 1-0 (efter hörna) till Södra i halvlek hade BoIS anledning att känna sig nöjda med. Men ännu en gång lyckades BoIS kämpa sig till en poäng – kvittering i sjuttioandra minuten genom Patrik Larsson. Sista kvarten var synnerligen händelserik med massor av chanser för bägge lagen men det blev inga fler mål. En välbehövlig poäng för BoIS, men spelet lämnade mycket övrigt att önska. Alla tre av höstens nyförvärv var med från start. Senatore spelade vänsterback istället för Svenberg, Ollé Ollé spelade till vänster på mitten och Christoffer Karlsson centralt på mitten. Alla gjorde bra ifrån sig, utan att glänsa, men av naturliga skäl så fattas ännu mycket i samspelet med övriga spelare i laget. Tillman hade av Halda placerats som högermittfältare, en roll som inte verkade passa Tillman så bra.

Nu väntar som sagt ett nästan två veckor långt matchuppehåll men det blir inte tal om någon vila för BoISarna för det. Nej, nu gäller det att hitta rätt laguppställning, träna in de nya spelarna, läka alla småskavanker, se till att alla är heltända på uppgiften och gå in till Landskronamatchen och fungera som ett lag. Det blir tufft med fem matcher på tjugo dagar (Landskrona hemma måndag 17/9, Falkenberg borta söndag 23/9, Hammarby hemma torsdag 27/9, Degerfors borta måndag 1/10 och Halmstad BK hemma lördag 6/10), men kan man som fotbollsspelare ställas inför en mer inspirerande uppgift? Mycket – nästan allt – kommer att avgöras av hur BoIS lyckas hantera det täta spelprogrammet, det svåra motståndet – och kraven från sina supporters under tjugo "täta" dagar.

Med det spelarmaterial som BoIS idag kan ställa på benen är de inte underlägsna något lag i Superettan – nio av spelarna har prövat på spel i Allsvenskan – men det gäller att fungera som ett lag och hjälpa varandra på planen. Fotboll är ett lagspel och enstaka individuella prestationer kan rädda enstaka poäng, men det krävs ett fungerande lagspel för att kapa åt sig så många poäng så att man slipper kvalspela för att hänga kvar i Superettan. Att spekulera i hur det går i de återstående åtta matcherna är meningslöst – varje match är ett nytt äventyr – men vissa saker måste fungera bättre för att BoIS skall lyckas. BoIS har alltid varit kända för att kämpa och inte ge upp – av egen erfarenhet vet jag att det sitter i väggarna i omklädningsrummet – och det lever dagens BoIS-lag verkligen upp till. Man kämpar hela matchen, till sista matchminut, och det har också gett utdelning i form av många räddade poäng i slutminuterna.

Vad jag önskar mig i kommande drabbningar är fler vunna närkamper, ett koncentrerat och resolut försvarsspel på fasta situationer och att man kan hålla uppe spelet i en hel match. Visst är det många nya spelare i dagens BoIS-lag, men de är precis som de "gamla" spelarna, samtliga duktiga fotbollsspelare och möjligheterna för BoIS att klara sig kvar i Superettan utan att behöva kvalspela ser fortfarande bra ut. Det är med tillförsikt – och spänning – som jag ser fram emot de avslutande matcherna – och särskilt då de tjugo "täta" dagarna med fem matcher. Det blir matcher som jag inte vill missa och det är matcher som kommer att ställa hela truppen på prov.

Avslutningsvis en liten förhoppning inför den spännande avslutningen i Superettan – låt oss slippa att domarna spelar huvudrollen i matcherna och att det allt flitigare viftandet med gula kort avtar. Gårdagens domare Kanerva tillhör inte mina favoritdomare och han lyckades dela ut sju varningar i en match som egentligen var ganska så beskedlig. Bland annat fick Jönköpings målvakt en varning för maskning i första halvlek (efter 39 min) och backen Siwe (i 64 min) också för maskning - i båda fallen utan någon föregående tillsägelse! Gula kort leder till avstängningar och det kan bli ödesdigert för de drabbade lagen i den täta slutstriden. Därför är det en önskan att domarna inskränker sitt kortviftande till de gånger som det är befogat. Fotboll är en kontaktsport och närkamper hör till spelet – de domare som inte förstår fotboll förstör mycket. (Errol Flysjö)

Mellan hopp och förtvivlan

Efter två omgångar av höstsäsongen anar jag att det kommer att bli en avslutning på denna den första säsongen i Superettan där man som gammal BoISare kommer att slitas mellan hopp och förtvivlan. De avslutande tretton matcherna kommer att bjuda på såväl glädjeämnen som besvikelser, kampen om poängen kommer att bli nervkittlande och det är bara att hoppas på att det kommer att få en lycklig utveckling för BoIS del.

Vårsäsongen avslutades, som alla minns, med bortamatchen mot Ängelholm, där inledningen gjorde att man kände sig förtvivlad och 0-3 efter 27 minuter var ingen munter upplevelse för oss som var på plats. I andra halvlek fylldes man med lite hopp då BoIS snyggade till siffrorna till 2-3 och man började så smått hoppas på revansch på hemmaplan i returmötet tre veckor senare.

Innan dess spelades en trevlig träningsmatch mot ryska Dynamo Moskva. BoIS höll spelet väl uppe mot det namnkunniga motståndet och det var många spelare som visade upp ett piggt spel. Dessutom två riktigt fina BoIS-mål och ett väl sammanhållet försvarsspel. Nu var det dags för BoIS att ta revansch på Ängelholm!

 

Det började också bra i matchen och Gabriel Altemark Vanneryr, nyopererad och spelsugen, var igenom redan i matchinledningen men missade. När sedan Ängelholm gjorde 0-1 precis innan pausvilan (Robin Simovic) kände man återigen förtvivlan. Men hoppet tändes när kvitteringen kom, lite turligt, i den sjuttionde matchminuten genom en påpasslig Joakim Sjöhage. En poäng mot topplaget Ängelholm vore ändå godkänt! Men, efter en (onödig) frispark som precis orkade över mållinjen (skytt Simovic) och en kontring i slutet av matchen (återigen Simovic) var man helt förtvivlad - på nytt. Hur kunde denne Robert Simovic få göra fem mål på två matcher mot BoIS?

Trycket ökade på BoIS, en trepoängare i nästa hemmamatch mot Värnamo behövdes för att få tillbaka ett stukat självförtroende och skaffa sig lite distans till bottenträsket i Superettan. Det började också bra med ett ordentligt spelövertag för BoIS och många målchanser - men allt missades, till och med en straff. Istället stack Värnamo upp i en kontring och 0-1 rullades in under en olycklig Peter Dahlberg. Men BoIS ger aldrig upp och fortsatte forceringen i andra halvlek och 1-1 kom också mycket välförtjänt. Med en kvart kvar att spela fick dessutom Värnamo en man utvisad och nu hoppades man verkligen på tre sköna BoISpoäng. Istället var det Värnamo som skapade de vassaste chanserna och Värnamo lyckades missa en straff (i ribbans underkant) när det bara var fem minuter kvar. När sedan Gabriel Altemark Vanneryr blev utvisad i slutminuterna blev man, minst sagt, för-tvivlad. Utvisningen innebär avstängning i söndagens viktiga bortamatch mot Assyriska - även Pierre Tillman är avstängd då.

Vågar man trots det hoppas på tre poäng på bortaplan mot ett synnerligen formsvagt Assyriska? Ett Assyriska som bara har tagit en poäng på de senaste sex matcherna, har fyra raka förluster och 2-4 (mot Brommapojkarna) och 2-5 (mot Trelleborg) i de två senaste matcherna. Den senaste matchen mot Trelleborg spelades på hemmaplan i onsdags!

 

Vågar man hoppas att BoIS senaste nyförvärv från Åtvidaberg, Christoffer Karlsson, kan få fart på BoIS-spelet? Det är hoppfullt att se att BoIS styrelse gör allt de kan för att skapa förutsättningar för fortsatt spel i Superettan. Alain Junior Ollé Ollé är också klar för höstsäsongen men blir inte (?) spelklar redan till söndagsmatchen. Dessutom är ytterligare en spelare på gång, Sebastian Senatore från Gefle, och på papperet ser nu BoIS spelartrupp riktigt stark ut. Med alla friska och spelsugna kan BoIS hota vilket lag som helst i serien. Nu gäller det för Halda och Jörgen att formera den optimala laguppställningen och få tillbaka energin i laget. Tyvärr har BoIS på de senaste fem seriematcherna bara tagit två poäng, gjort 7 mål men släppt in hela 14! Det duger inte om man vill vara ett Superettanlag även 2013! Nu gäller det i första hand att täta bakåt för att vi skall få uppleva en fortsättning i Superettan.

För visst måste vi hoppas på en positiv fortsättning på seriespelet! Efter Assyriska väntar närmast Ljungskile hemma (lördag 11 augusti) och Trelleborg borta (onsdag 22 augusti). Kan BoIS kapa åt sig rejält med poäng i de närmsta tre matcherna så ser det genast mycket hoppfullare ut för fortsatt Superettanspel.

 

Som avslutning lite statistik. Superettan startade 2001 och har spelats elva gånger. I fjol behövdes 40 poäng (Hammarby och Jönköpings Södra) för att undvika kvalspel för att hänga kvar. Både Värnamo (39 poäng) och Brage (31 poäng) fick kvala för att vara kvar i Superettan - och båda klarade det. Men så hög poäng som 40 har aldrig behövts tidigare. 2010 räckte det med 37 (Ängelholm), 2009 och 2008 med 33 poäng (Väsby United resp. Sirius). I genomsnitt har det behövts 35 poäng för att komma på tolfte plats och därmed undvika "det negativa kvalet".

Om man tittar på årets Superettanserie när alla lagen har spelat 17 matcher så har Öster startat unikt bra - så många poäng har aldrig något lag tidigare i Superettan spelat ihop så tidigt. Om Öster fortsätter lika starkt skulle Öster sluta på 79 poäng - tio poäng mer än gällande poängrekord på 69 poäng (Kalmar FF 2001). Genomsnittet för seriesegraren är 62 poäng - i fjol vann Åtvidaberg på 57 poäng.

Årets Superettanserie ser ut att bli jämn under topplagen Öster (45 poäng) och Brommapojkarna (39 poäng). Därefter kommer HBK (31 poäng) och Ängelholm (29 poäng), men sen är inte skillnaden så stor mellan övriga lag. Mellan Ljungskile (24 poäng) på femte plats och Trelleborg (18 poäng) på trettonde plats skiljer det bara sex poäng. Det är således väldigt tätt mellan nio lag och BoIS är ett av dessa nio lag med sina 20 poäng och en elfte plats. I botten har Degerfors 16 poäng, Umeå 13 och Värnamo 11.

Att tippa hur det skall gå är inte lätt, det finns åtskilligt att diskutera och spekulera kring. Men en sak tror jag är säker och det är att man under höstens återstående tretton seriematcher kommer att sväva mellan hopp och förtvivlan ända tills BoIS är definitivt klara för fortsatt spel i Superettan. Jag hoppas (och tror) att dom är det i god tid, gärna några omgångar före serieavslutningen borta mot Brage!

                                                                                                                                (Errol Flysjö)

Mats "Slingan" Ohlsson lossar stora kanonen inför skrämda ryssar 1971

Många missade mycket ...

Bara en träningsmatch kan man säga, men det var en ovanligt trevlig träningsmatch och BoIS stod upp väldigt bra mot namnkunniga Dynamo Moskva i tisdagskvällens elljusmatch på Påskbergsvallen. Ryssar på sommarbesök brukar bli sevärda tillställningar och matchen mot Dynamo Moskva passar fint in i sviten; 1966 1-5 mot Sovjets VM-lag, 1971 2-3 mot Moskva stadslag (som var nästan samma som Sovjets landslag) och nu 2-2 mot Dynamo Moskva.

Annonseringen inför matchen var obefintlig, men ändå hade 489 personer letat sig upp till Påskbergsvallens läckra gröna gräsmatta som låg inbjudande belyst av den färska elljusanläggningen. Publiken som var på plats kunde efter redan 20 sekunder njuta av matchens läckerhet – det första BoIS-målet efter ett mönsteranfall på högerkanten som avslutades med en Sjöhagepassning snett bakåt till framstormande Jonas Lindberg. Jonas snubblade till men fick kontroll på bollen och placerade den elegant bakom en chanslös Shunin i ryssmålet.

Efter den kanonstarten av BoIS tog som väntat ryssarna över alltmer av spelet och i femtonde minuten chippade Semshov in 1-1 och sju minuter senare var det dags för 2-1 till ryssarna genom Kevin Kuranyi som ostörd kunde stöta in bollen vid ena stolpen. Men BoIS tappade aldrig spelet helt och spelade ett bra försvarsspel och täckte upp ytorna väl (bra samarbete) och ryssarna fick rulla runt bollen utan att skapa några större farligheter.

I andra halvleken fick BoIS en frispark några meter utanför straffområdet och det är Berg-lägen. Så även denna gång då Jonatan Berg elegant slog in kvitteringen utan chans för en ställd Shunin. Det var fyra riktigt snygga mål som publiken bjöds på, men de gick ändå inte upp mot de båda kanonmålen som Mats "Slingan" Ohlsson och Bengt Andersen stod för 1971 – dom skotten minns jag fortfarande med en rysning!

Glädjande igår var det pigga spelet av BoISarna. Man stod upp oväntat bra, trots frånvaron av Thommie Pehrsson (gick ut efter 12 min), Gabriel Altemark Vanneryr (nyopererad) och Patrik Larsson (spelade bara första halvlek). Dessutom fick Alexander Mellqvist (utbytt efter 59 min) kliva ner på mittbacksplatsen efter 12 min. i första halvleken. Särskilt Hasse Månssons inspirerade backspel i andra halvlek gladde, liksom Filip Svenbergs mogna mittbacksspel när han flyttades in från sin backplats i andra halvlek. Anders Carlsson stred tappert matchen igenom och har verkligen tagit fullt ansvar i sin mittbacksroll – ibland önskar jag mig lite tuffare spel av fysiskt starke Anders. Det gäller bara att välja rätt tillfälle så man inte drar på sig några gula kort i onödan!

BoISarna spelade inspirerat och det lovar gott inför höststarten. Ökad konkurrens genom nya spelarinköp (Christoffer Karlsson från Åtvidaberg redan klar, kanske ytterligare någon på gång) och friskförklarade Fredrik Björk och Kujtim Bala gör att det ser lovande ut. Dessutom lovar sju pigga inhopp mot ryssarna gott inför hemmamatchen mot Ängelholm på lördag 21 juli. Revanschläge för den bleka insatsen borta.

Tio dagar kvar och redan så börjar funderingarna: det är så viktigt med en bra start på hösten. Om de första två hemmamatcherna mot Ängelholm och Värnamo ger två segrar och sex poäng, då ökar chanserna avsevärt för att BoIS skall fortsätta att vara ett Superettanlag även 2013 – och det är ju det alla jobbar så hårt för, både spelare och ledare. (publicerat 2012.07.11 av Errol)

Halvtid för en gammal BoISare

 

Nu är halva säsongen färdigspelad och vårsäsongen har verkligen varit en omtumlande upplevelse för oss som har följt BoIS matcher. Det har varit alltifrån den djupaste förtvivlan till den mest himlastormande glädje och frågan jag ställer mig är förstås om det kommer att fortsätta så under hösten också - eller blir det ännu värre?

Först av allt tycker jag det är alldeles fantastiskt att BoIS är med i Superettan, att vi är med i Elitfotbollen och, framförallt, att vi hittills har skött oss så bra. Det är viktigt att komma ihåg att våra motståndare bara för två säsonger sedan var Lindome, Höllviken och Klagshamn i div. 2 Södra Götaland - nu är det Hammarby, Halmstads BK och Öster i Superettan. Förändringen har gått fort och det är starkt av BoIS att så snabbt ha växt in i Superettankostymen. En stor eloge till alla som är och har varit delaktiga i den snabba förändringen; såväl spelare som ledare.

Premiären blev lyckosam, vinst borta mot IFK Värnamo med 1-0. Målet gjort alldeles i början av andra halvlek av Gabriel Altemark Vanneryr, en av många duktiga nyförvärv som BoIS har lyckats knyta till sig inför premiären i superettan.

Hemmapremiären blev inte lika lyckosam, men desto mer minnesvärd. BoIS öppnade bra och ett annat av våra duktiga nyförvärv, Alexander Mellqvist, nickade in 1-0 efter 14 min. I slutet av andra halvlek blev det publikbråk (som var under kontroll efter 30 sek!) som ledde till att matchen bröts av en panikslagen (?) domare. Efter tjugo minuters påtvingat uppehåll kom ett stelt BoIS ut och ett friskt satsande Assyriska gjorde två mål - och BoIS fick både Jonatan Berg och Ahmet Özdemirok utvisade av den fortfarande stressade domaren. Där försvann tre sköna poäng och BoIS fick bara med sig en dyrköpt erfarenhet.

Bortamatchen mot Landskrona BoIS var en dyster tillställning en måndagskväll. BoIS-klacken var på plats men lyckades inte få igång laget alls. Saknaden av de båda avstängda spelarna (Jonatan och Ahmet) märktes tydligt. Våra BoISare var inte ens nära en poäng trots reduceringsmålet av Joakim Sjöhage.

Nästa match var det länge emotsedda derbyt mot Falkenbergs FF. Nu var det dags att visa vem som var storebror? Efter en förnämlig kämpainsats lyckades våra grabbar ro hem segern med 1-0 - återigen var det Gabriel Altemark Vanneryr som var segerskytt. En härlig seger - och mycket viktig - för BoISarna efter två raka förluster!

Men det är tufft i Superettan och i nästa match väntade Hammarby på Söderstadion. Det blev en härlig upplevelse för både spelare och tillresta supporters, en poäng trots spel med en man mind-re sista halvtimman. Det var Tommie Persson, nyförvärvet från Trelleborg och en mycket duktig mittback som blev hårt utvisad efter en tillsynes ganska så oförarglig tackling. BoIS ledningsmål hade Gabriel nickat in i efter bara 4 minuter. BoIS gjorde efter utvisningen en smått heroisk insats och poängen de fick med sig hem var i högsta grad rättvis. Det var för övrigt Hammarbys första poängtapp efter fyra raka vinster. BoIS hade i och med poängkapet visat att de var att räkna med i alla sammanhang och att man kunde hota vilket lag som helst i Superettan.

Hemmamatch mot ännu ett klassiskt lag, Deger-fors. BoISvinst med 1-0 trots att vi återigen fick en mittback, denna gången Anders Carlsson, utvisad efter halva matchen. Men BoIS räddade alla tre poängen, bland annat tack vare en fantomräddning av Dan Sadé i slutminuten.

Sedan följde två likartade matcher, Ljungskile borta och Trelleborg hemma. BoIS kämpade till sista matchminuten trots underläge och det lönade sig, kvittering till 2-2 i slutminuten i bägge matcherna!! Starkt jobbat av laget!

Därefter var det dags för serieledande Öster på bortaplan, 0-1, men en bra match. Jönköpings Södra blev sedan utspelade på Påskbergsvallen, vinst med 4-1 där det stämde speciellt bra för centertanksen Gabriel Altemark Vanneryr som gjorde tre mål.

Lokalderbyt mot HBK på Örjans Vall blev en omtumlande upplevelse där BoIS tog ledningen efter nio minuter genom Patrik Larsson, men fortsättningen blev HBKs. Slutresultatet 3-1 till HBK var en besvikelse för ett kämpande BoIS, men HBK var numret större och BoIS orkade inte stå emot hela matchen.

Hemmamatch igen, nu mot andra nykomlingen Umeå. Vinst med 2-1 efter en glimrande inledning och 2-0 efter tolv minuter. Men sedan kom Umeå in i matchen allt mer och i andra halvlek kom BoIS undan med blotta förskräckelsen. Nära ett onödigt poängtapp.

Brommapojkarna borta var nästa uppgift och där hade BoIS inte en chans. Återigen en utvisning av en mittback, denna gången Tommie Persson, som fick lämna planen redan i slutet av första halvlek. Mot slutresultatet 1-5 finns inte mycket att invända, däremot ansågs utvisningen vara hårt dömd och Tommie Perssons avstängning i två matcher ställde till problem för backlinjen.

I hemmamatchen mot Brage började BoIS återigen bra och med en 2-0-ledning efter 34 minuter och Brage decimerat (frilägesutvisning efter 37 minuter) trodde nog alla, både på och vid sidan av planen, att BoIS skulle få med sig alla tre poängen. Men icke, BoIS-spelet rasade återigen ihop och Brage släpptes in i matchen. I andra halvlek dominerade Brage stort och både reducerade och kvitterade och till slut kändes det som om BoIS fick vara glad för den enda poängen!

I våravslutningen ställdes BoISarna mot Ängel-holm, som var så nära att gå upp i Allsvenskan i fjol. Det blev en mardrömslik inledning för BoIS och underläge med 0-3 efter 28 minuter. Hur skulle detta sluta? Tursamt nog så slog Ängelholm av på takten och i andra halvlek så lyckades BoIS reducera till 2-3, men man var aldrig nära att ta en enda poäng. Det kändes som om det var skönt att våromgången nu var färdigspelad och vilan verkar välbehövlig för ett slitet BoIS-gäng.

BoIS är med i Superettan och med nitton poäng på femton matcher ligger man i det stora mellanskiktet i tabellen, men avståndet är bara fem poäng ned till en av kvalplatserna. Det stundar en tuff höst och jag hoppas att BoIS orkar med att göra en traditionellt bra höstsäsong, det kommer att behövas. Kommer BoISarna att ytterligare förstärka truppen? BoIS har haft otur med många skador och det kan nog behövas förstärkas på en del punkter. Allt måste göras för att BoIS skall stanna kvar i Superettan!

I nuläget är det bara att hoppas att BoIS lyckas, det betyder oerhört mycket för fotbollsintresset i Varberg. Jag har aldrig upplevt ett sådant intresse som inför seriestarten i våras och hösten kommer garanterat att bjuda på många sevärda drabbningar på Påskbergsvallen. Höstsäsongen börjar med två hemmamatcher, Ängelholm 21 juli och Värnamo 28 juli. Det är där BoIS skall ta sex poäng och skaffa sig ett bra utgångsläge inför den fortsatta kampen!!

Avslutningsmatcherna på hemmaplan är riktiga nagelbitare (Öster, Landskrona, Hammarby, HBK och BP) så det gäller att gå ut hårt. Varje poäng är värdefull och i Superettan får man inget gratis! (Errol F.)

Jonatan Berg, i BoIS-tröjan 2012. Seriens bästa högerfot(?), pålitlig frisparksläggare
Christoffer Karlsson kämpar mot Öster - men mot Degerfors är han tyvärr avstängd Foto: Mikael Nord
Alain Junior Ollé Ollé - fixade kvitteringen mot Hammarby Foto: Mikael Nord
BoIS-glädje efter kvitteringen i slutminuterna Foto: Mikael Nord
Patrik Larsson - en av de allra bästa BoISarna Foto: Mikael Nord
Nära 2-0 i första halvlek Foto: Mikael Nord
Pierre Tillmans skott söker sig in i målvaktens vänstra kryss Foto: Mikael Nord
BoIS-glädje, något som vi alla känner nu när Superettankontraktet för 2013 är klart.

Fotbollsreglerna är lite vaga när det gäller bedömning och bestämning av tilläggstiden. I spelregler står följande för "Tidstillägg":

"Tillägg görs i varje halvlek för all tid som gått förlorad genom: spelarbyten, bedömning av spelarskada, transport av skadad spelare från spelplanen för behandling, fördröjande av spelet, annan orsak. Domaren avgör hur lång tid som gått förlorad." och i kommentarerna blir det inte mycket tydligare: "Många uppehåll i spelet är helt naturliga (t ex inkast, inspark). Tidstillägg skall endast göras när dessa uppehåll är längre än nödvändigt. Fjärdedomaren visar den minsta tilläggstid som domaren fastställt vid slutet av den sista spelminuten i varje halvlek. Annonseringen av tilläggstiden visar inte den exakta tiden som återstår av matchen. Tiden kan utsträckas om domaren anser det lämpligt, men den kan inte reduceras. Domaren ska inte kompensera för fel i tidtagningen under den första halvleken genom att öka eller minska längden på den andra halvleken."

Det är således i väldigt hög utsträckning domarens bedömning som är avgörande och någon exakt tid anges ej!? Det känns lite vagt - och gammalmodigt1